William Carey var en engelsk baptistpredikant som blev känd för eftervärlden som ”den moderna missionens fader”. När William var ung växte han upp i en vävarfamilj och började så småningom jobba som skomakare. Williams föräldrar var med i den angliskanska kyrkan, men William fick en religiös kris när han såg att den anglikanska kyrkan ställde sig bakom de engelska styrkorna …
Sakrament
Ordet “sakrament” kommer från det latinska ordet ”sacramentum” som kommer från de två orden ”sacro” (helga/avskilja) och ”sacer” (helig). Ordet sacramentum användes ursprungligen av romerska soldater när de svor trohetsed till den romerska armén, men började användas av västeuropeiska kristna när Tertullianus översatte det grekiska ordet ”mysterion” (= ”mysterium” eller ”hemlighet” på svenska) till latin, som bl.a. finns i följande …
Gregorius I (540-604)
Gregorius föddes i en välbärgad familj i Rom och blev prefekt (=landshövding) i Rom år 573. Dock var Gregorius alldeles för from för detta yrke och valde istället munklivet. Gregorius gav bort sina pengar och startade en mängd kloster på Sicilien och i Rom. Men år 590 valdes Gregorius motvilligt till biskop av Rom i en politiskt turbulent tid. Rom …
Biskopen av Rom blir påve
Bakgrunden till den katolska uppfattningen att just biskopen av Rom är efterträdare till aposteln Petrus grundar sig i katolikernas tolkning att Petrus fick uppdraget av Jesus att vara den ”klippa” (=petra) som Jesus skulle bygga sin församling på: “16Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” 17Jesus sade till honom: ”Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött …
Ikonoklasmen (726-843)
Ikonoklasmen, eller ”bildstriden” som det grekiska ordet blir på svenska, var ett långvarigt bråk om ikoner och bilder inom kyrkan mellan åren 726 och 843. Ordet ikon (=eikon på grekiska) betyder kort och gott ”bild” på svenska, och är en illustration, ofta av Jesus, Maria eller något helgon, med ett andligt budskap. Ikonerna målades ofta av munkar och genererade stora …
Anabaptisterna
Anabaptismen uppstod i Tyskland, Nederländerna och Schweiz som en vidareutveckling av reformationen. Anabaptisterna menade att Luther och de andra reformatorerna mycket förtjänstfullt hade avslöjat påvens villfarelser, men att de inte ersatte dem med något bättre. Så fort lutheranerna började få världslig makt och satte sin tilltro till mänsklig hjälp så var de minst lika dåliga som katolikerna. Luther slog kannan ur …
Den stora schismen 1054
År 395 delades Romarriket i två delar, Västrom och Östrom. Kejsar Konstantin hade redan tidigare flyttat hela den kejserliga administrationen till sin nya huvudstad, Nova Roma, även känt som Nya Rom, Miklagård, Konstantinopel eller Istanbul. I Västrom var latin huvudspråket medan i Östrom grekiska. År 476 föll Västrom för de germanska stammarna och antiken övergick i medeltiden. Efter att Rom …
Motreformationen
Som en reaktion på den protestantiska reformationen kallade påve Paulus III (1468-1549) hela den Katolska kyrkan till Konciliet i Trident, för att under åren 1545 till 1563 hålla 25 möten för att fastslå den katolska läran. Även protestanterna blev inbjudna att delta i konciliet, men eftersom de inte fick någon rätt att rösta så avstod de allra flesta att komma. …
Korstågen
De kristnas relation till muslimerna var vid 1000-talets början minst sagt ansträngd. Muslimerna hade erövrat flera landområden med stor andel kristen befolkning och pilgrimerna till Jerusalem i det Heliga landet behandlades allt mer brutalt. År 1095 deklarerar påve Urban II (1042-1099) att muslimernas herravälde över Mellanöstern och de heliga platserna måste få ett slut. De följande åren började flera europeiska …
Augustinus (354-430)
Augustinus var biskop i Hippo i Nordafrika och är en av de mest inflytelserika teologer i den västerländska kristendomen och har lämnat flera odödliga citat till eftervärlden, bland annat: ”Älska, och gör vad du vill”. Augustinus är även känd för att ha skrivit Bekännelser, världens första självbiografi, där Augustinus redogör för sin väg till frälsning. I de första kapitlena bekänner …