Jag skulle vilja tipsa om en intressant artikel som Matt Kennedy har skrivit: ”The Prosperity “Gospel” v. the Gospel of Jesus Christ”.
Kennedy går igenom framgångsteologin och jämför den med Bibeln och Jesu undervisning och kommer fram till att ”framgångsteologin är en allvarlig snedvridning av det verkliga evangeliet men det kan vara svårt att upptäcka eftersom många framgångsteologers påståenden är dolda i ett bibliskt språkbruk och stöds med bibliska texter.”
Här är fyra avslutande punkter i hans jämförelse (min översättning först och sen engelska originalet under):
3. Framgångsteologi lär att tro är en positiv kraft. Nya testamentet lär att tro är förtröstan på Jesus Kristus och vad han har gjort. Vi litar på hans makt och löften, inte på kraften i vår tro (Rom 3:26-28, Ef 2:1-8).
4. Framgångsteologi lär att bön i ”Jesu namn” garanterar att du får vad du ber om – som om det bokstavliga användandet av Jesu namn mekaniskt styr Guds hand. Men Nya testamentet lär att bön i ”Jesu namn” betyder att be för saker som överensstämmer med hans uppenbarade vilja och ändamål (1 Joh 5:14). Eftersom framgångsteologi ersätter Guds uppenbarade vilja med världslig framgång producerar inte framgångsteologi böner i Jesu namn.
5. Framgångsteologi uppmuntrar anhängare att ge för att få. Nya testamentet presenterar generositet som en gåva i sig självt – ett utgjutande av Kristi kärlek. Lärjungar ger inte för att få, de ger eftersom de redan har ”fått” den största skatten av alla (2 Kor 8:1-7).
6. Framgångsteologi lär att Guds mirakulösa verk är knutet till styrkan i människans tro. Evangelierna visar att detta är en lögn. Även om Jesus ibland vill att människor litar på hans makt att hela innan helandet, vid andra tillfällen så bestämmer han sig helt enkelt för att hela oavsett. Döda människor, till exempel, har inte befogenhet att namnge eller göra anspråk på någonting, och ändå väcker Jesus upp dem till livet (Luk 7:11-17). Och han bestämmer sig för att hela människor som varken ber om det eller tror att det kan hända (Joh 5:1-9). Guds makt att hela och befria är inte beroende av människans tro.
Engelska:
3. The prosperity gospel teaches that faith is a positive force. The New Testament teaches that faith is trust in the person and work of Jesus Christ alone. It is his power and promise upon which we lean not the power of our faith (Romans 3:26-28, Ephesians 2:1-8).
4. The prosperity gospel teaches that praying in “the name of Jesus” assures that you will get what you ask for – as if using the literal name of Jesus mechanistically forces God’s hand. But the New Testament teaches that praying in “Jesus’ name” means praying for things that accord with his revealed will and purposes (1 John 5:14). Since the prosperity gospel replaces God’s revealed will with worldly prosperity the prosperity system does not produce prayer in Jesus’ name.
5. The prosperity gospel encourages adherents to give in order to get. The New Testament presents generosity as a gift in and of itself – an outpouring of the love of Christ. Disciples do not give to get they give because they have already “gotten” the greatest treasure of all (2 Cor 8:1-7).
6. The prosperity gospel teaches that God’s miraculous work is necessarily tied to the strength of human belief. The Gospels show this to be a lie. While Jesus at times requires that people trust in his power to heal before healing, at other times he simply decides to heal regardless. Dead people, for example, do not have the power to name nor claim anything, and yet Jesus raises them (Luke 7:11-17). And he decides to heal people who neither ask for it nor believe it can happen (John 5:1-9). God’s power to heal and deliver does not depend on human faith.
Vad tycker du om framgångsteologi? Är Kennedys jämförelse bra?