Ett utav mina stora intressen är internet! Eftersom jag är kristen och snart pingstpastor så funderar jag mycket på hur man kan använda internet för att sprida evangeliet.
Några av de saker jag kommit fram till är att möten på internet inte går att jämföra med möten på riktigt. Att få samtala med någon irl går aldrig att jämföra med att mejla, chatta eller skypa. Men för att skapa dessa ”riktiga” möten så kan internet vara en väldigt användbar länk. Det är min erfarenhet att väldigt många människor i vårt avlånga land är väldigt nyfikna på Jesus och den kristna tron, men skulle aldrig i sitt liv få för sig att sätta sin fot i kyrkan. För att ändå få svar på sina frågor söker många av dessa människor efter information på internet och här finns alltså en ”scen” som man kan jobba med för att presentera budskapet om Jesus. Den som söker information om den kristna tron behöver alltså komma till vettiga, sunda och evangeliska hemsidor och mötas av ett budskap som är relevant. Förhoppningsvis kan detta leda till att personen ifråga blir ännu mer nyfiken på den kristna tron och tar kontakt med exempelvis en pastor. Men om kristna församlingar inte finns ute på nätet på ett relevant sätt så kommer dessa nyfikna sökare hitta tokiga hemsidor som inte alls är representativa för en sund kristen tro.
Jag har länge funderat på varför Pingst.se, Pingströrelsens centrala hemsida, är så dålig på att vara kommunikativ och inte bara informativ. Inget ont mot Pelle Hörnmark, han är en bra föreståndare för Pingst, men hans blogg som finns på hemsidan är ju under all kritik. Det finns ingen kommentarsfunktion, ingen ”dela”-knapp så att man kan dela på Facebook eller Twitter och för att inte tala om den bedrövliga layouten. Här skulle all förändring bli en förbättring.
Klickar man på länken ”Gästblogg” så förväntar man sig ju att få läsa intressanta blogginlägg från pingstpastorer, missionärer eller vanligt folk med intressanta tankar, men vad möts man av? Visserligen intressanta artiklar, men senaste inlägget är från 7:e januari 2011… Ett och halvt år sen…