Överbefälhavare Micael Bydén uppmanar svenska folket att förbereda sig för krig. Statsminister Ulf Kristersson menar att medborgarskap i Sverige ytterst handlar om att ”med vapen i hand – och med livet som insats – försvara Sverige”.
Det är kraftiga ord från två av Sveriges mäktigaste personer och jag har reflekterat över orden ett par dagar.
För det första tror jag inte att orden innebär att Sverige står inför en omedelbar risk för krig. Det finns inget omedelbart hot. Försvarsberedningen har i flera år sagt att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, vilket ju i princip är samma sak som att säga de nu bevingade orden ”det kan bli krig i Sverige”. På västfronten intet nytt.
För det andra tror jag att överbefälhavaren vill ha mer pengar till Sveriges försvarsmakt eftersom kraven från NATO blir högre samtidigt som vi har ett grannland som redan nu storsatsar på sin militärindustri. Finns säkert en förhoppning om att försvarsanslagen ökar i takt med den retoriska temperaturen. Follow the money.
Men hur ska man då tänka som kristen?
För det första så tillhör vi kristna primärt Guds rike, och först i andra hand Svea rike. Vi lever här i Sverige och lyder landets lagar och deltar i samhället, men samtidigt vet vi att vårt primära medborgarskap är i himmelen, vi lever här i världen som främlingar och gäster och om Sveriges lagar krockar med Guds lagar så lyder vi Gud mer än människor. På samma sätt som en svensk medborgare som bor i Ryssland naturligtvis lyder och respekterar rysk lag, men samtidigt inte fullt ut identifierar sig som ryss eller deltar i den ryska krigsmakten, så är en kristen en gäst och främling i Sverige, lyder och respekterar landets lagar, men avstår från att delta i dödandet av andra människor.
Vi lever i Världen men tillhör inte Världen, eftersom vi har vårt medborgarskap i Himmelriket. Världen är i den Ondes våld och Jesus är Herre i Himmelriket. Vi ber vår Fader att hans rike ännu mer ska komma till världen, att hans vilja ska ske på jorden så som den sker i himlen, samtidigt som vi arbetar aktivt med att sprida Guds rike i Världen intill jordens yttersta gräns.
Vi kristna tillhör Himmelriket samtidigt som vi lever kvar i en värld som går mot sitt slut den dag då Jesus kommer tillbaka och upprättar Guds rike fullt ut. Vi lever alltså i en tid då Världens rike och Guds rike ”överlappar”, dvs. Guds rike har redan börjat, samtidigt som Världens rike inte är slut än. Denna överlappande tid är en gråzon då vi kristna måste förhålla oss till både den värld vi lever i och det rike vi tillhör.
Jag tycker inte att vi kristna ska ta vapen i hand och delta i dödandet av andra människor. Vårt uppdrag är att ”älska våra fiender och be för dem som förföljer oss”. Vi är satta som ljus i en mörk värld, representanter för Guds rike. Vi ska aktivt arbeta för att skapa fred genom att varken vara passiva eller slå tillbaka. Det bästa sättet att skapa fred är att vittna om Jesus och visa kärlek mot alla människor. Att inte välja sida utan alltid stå på de utsattas sida. Att långsiktigt arbeta för att motverka fientlig nationalism, orättvisa levnadsförhållanden och patriarkala maktstrukturer.
OBS, tillägg: Ni behöver inte hålla med mig, jag har så klart inte hela sanningen. Så känn dig fri att dela dina egna tankar och reflektioner i en kommentar.