21 Herrens ord kom för andra gången till Haggai, på tjugofjärde dagen i samma månad. Han sade: 22 Säg till Serubbabel, Juda ståthållare: Jag skall komma himlen och jorden att skaka. 23 Jag skall omstörta kungatroner och göra hednarikenas makt om intet. Jag skall välta omkull vagnarna och dem som kör dem, och hästarna med sina ryttare skall störta. Den ene skall falla för den andres svärd. 24 På den dagen, säger Herren Sebaot, skall jag ta dig, min tjänare Serubbabel, Sealtiels son, säger Herren, och göra dig till en signetring. Ty dig har jag utvalt, säger Herren Sebaot.”
- Herrens ord kom för andra gången till Haggai
- Det första budskapet som Haggai fick från Gud denna dag var riktat till hela folket, men detta andra budskap är bara riktat till ståthållaren Serubbabel.
- Jag skall komma himlen och jorden att skaka
- Att Gud ska skaka himmel och jord visar på att allt kommer att förändras. Gud kommer att utföra en gudomlig dom över främmande riken vilket kommer att resultera i att de kommer att förlora sina riken och sina arméer.
- Haggais samtida profetkollega Sakarja är inne på samma linje och beskriver ett framtida fridsrike då alla arméer är ett minne blott och Gud regerar som kung (Sak 9:9–10).
- När Jesus träder fram på världsscenen så använder han Haggais språkbruk när han upplyser oss om att han har fått all makt i himlen och på jorden (Mt 28:18) och att hans Fader har överlåtit domen åt honom (Joh 5:22).
- Även Hebréerbrevets författare citerar Haggai när han menar att Gud skakade jorden när han gav Mose Sinaiförbundet men att Gud i framtiden skall skaka inte bara jorden, utan också himlen (Heb 12:18-27).
- Med andra ord kan man dra slutsatsen att Nya Testamentet förmedlar en bild av att Messias har kommit i och med Jesus men att det framtida fridsriket har börjat komma men att vi samtidigt väntar på dess fullkomnande.
- Johannes skriver i sin Uppenbarelse att himlen kommer att åska och jorden kommer att skaka vid slaget vid Harmagedon strax före Jesus kommer tillbaka för att besegra folken (Upp 16:16-18, 19:11-21).
- Slutsatsen vi kan dra är alltså att vi ännu inte har sett slutet på denna profetia.
- På den dagen, säger Herren Sebaot
- Här kopplar Haggai an till begreppet Yahwehs dag, vilket passar väl in i budskapet att Gud har dömt sitt folk och fört bort dem i fångenskap på Yahwehs dag och nu går vidare för att förtälja en del information om den framtida Yahwehs dag som kommer att bli en välsignad period.
- När Gud beskriver sig själv såsom härskarornas Yahweh (Herren Sebaot) visar detta att han vill förmedla till Serubbabel att han faktiskt har makt som står bakom dessa ord.
- Signetring
- En signetring användes av kungar och rika män och var vanligtvis en ring eller ett halsband med ett sigill på som kunde användas som en stämpel för att godkänna exempelvis en lag eller ett dokument. Idag kan man jämföra en signetring med en underskrift.
- Det är anmärkningsvärt att vid de två tillfällen då Herrens signetring nämns i Bibeln så är det först när Serubbabels farfar Jekonja förlorar den rollen och sen när Serubbabel får den rollen. Att det här råder en koppling måste stå bortom allt rimligt tvivel.
- Jekonjas och Serubbabels liv kontrasterar varandra:
- Jekonja förlorar sin post som kung över Juda, Serubbabel blir ståthållare över Juda.
- Jekonjas son får inte bli ny kung över Juda, men Serubbabels ättling får bli Messias.
- Templet plundras under Jekonjas tid, templet byggs upp under Serubbabels tid.
- Jekonja förs bort i fångenskap, Serubbabel återvänder från fångenskap.
- Jekonjas folk förs bort i fångenskap, Serubbabel leder sitt folk tillbaka från fångenskap.
- Lagens förbannelser (5 Mose 28:15-68) drabbade Serubbabels farfar Jekonja och Lagens återupprättelse drabbar Serubbabel (5 Mose 30:1-14).
- Att Serubbabel inte utses till kung utan bara till ståthållare skulle man kunna förklara med hjälp av signetringens bild. Det faktum att signetringen sitter på Guds finger indikerar ju att Gud ser sig själv som kung över Israel och att han ger sin auktoritet till en person som får agera i hans namn såsom kung. Att Gud såg sig själv som kung över Israel och att han egentligen inte ville att en människa skulle ha den rollen ser vi av 1 Samuelsboken 8. Vad den ställföreträdande personen får för titel är således av mindre betydelse eftersom det ändå är Gud som är den egentlige kungen.
- Att Serubbabel inte utses till kung kan också visa på att även om profetian riktade sig först och främst till Serubbabel så handlar budskapet i förlängningen om en framtida kung; Messias.
- Avslutningsvis
- År 515 f.Kr., exakt 70 år efter att Jerusalems tempel har förstörts och det judiska folket har förts bort i fångenskap så invigs templet på nytt och den babyloniska fångenskapen får ett symboliskt avslut (Esra 6:15).
- Även om tempelinvigningen blev en stor fest och en stor glädjedag (Esra 6:16) för många så gick detta tempel inte att jämföra med det tidigare så magnifika Salomos tempel (Esra 3:12).