- 1Vid den tid då Herren ville ta upp Elia till himlen i en stormvind, gick Elia och Elisa från Gilgal. 2Elia sade till Elisa: ”Stanna här, för Herren har sänt mig till Betel.” Men Elisa svarade: ”Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte.” Och de gick ner till Betel. 3Då kom profetlärjungarna i Betel ut till Elisa och sade till honom: ”Vet du att Herren skall ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?” Han svarade: ”Ja, jag vet. Men var tysta!”
- I Gamla testamentet var det väldigt ovanligt att tala om att ”tas upp till himlen”. Det är egentligen bara Elias och Hanoks död som beskrivs på det sättet. Om Hanok står det: “Sedan Hanok på detta sätt hade vandrat med Gud fanns han inte mer, ty Gud hämtade honom.” (1Mos 5:24)
- Det mer normala var att man ”samlades till sitt folk” (Abraham i 1 Mos 25:7–8) eller ”gick till vila hos sina fäder” (David i 1 Kung 2:10) när man dog.
- Kanske hamnade dessa gudsmän i dödsriket i vila och väntan på Jesu död och uppståndelse, då de får möjlighet att komma in i himlen.
- Att profeten Elias lärling heter ”Elisa”, ett nästan identiskt namn, vittnar om kopplingen dem emellan och hur en kallelse och uppgift kan gå vidare till en hängiven och trogen elev som vill verka i samma anda.
- Namnet ”Elia” innehåller båda de två vanligaste hebreiska orden för ”Gud”, nämligen ”El” och ”Yahweh”. ”Elia” betyder ”Yahweh är Gud” eller ”Yahweh är min Gud”.
- Namnet ”Elisa” betyder ”Gud är frälsning” och är på så sätt väldigt likt namnet ”Josua/Jesus” som betyder ”Yahweh är frälsning”. På hebreiska kallas Gud oftast ”El” eller ”Yahweh”.
- Elia tar med sin profetlärjunge Elisa på en resa till Betel, Jeriko och Jordanfloden, och sen går Elisa ensam tillbaka till från Jordanfloden till Jeriko och Betel.
- Elia visste att hans sista stund hade kommit och att Herren snart skulle kalla hem honom. Elia vill därför göra en sista avskedsresa och säga ett sista farväl till sina profetlärjungar i Gilgal (2 Kung 4:38), Betel (2 Kung 2:3) och Jeriko (2 Kung 2:5) innan han lämnar jordelivet. Elia vill att hans viktiga arbete för Herren ska fortsätta även efter hans död så han ämnar överlämna ledarskapet till Elisa, som därför får följa med i syfte att både pröva och stärka hans tro och lojalitet.
- Det var vanligt att en döende man uttalade välsignelser över sina närmaste strax före de dog (1 Mose 49), och när Elisa förstod att Elia skulle gå iväg och dö ville han inte missa möjligheten att få ta emot en sådan välsignelse från Elia.
- Hur visste Elisa att Elia var på väg att dö? Det verkar som att även profetlärjungarna visste detta, så kanske hade de alla upplevt detta profetiskt, eller så hade Elia berättat det för dem vid något tidigare tillfälle.
- 4Elia sade till honom: ”Elisa, stanna här, för Herren har sänt mig till Jeriko.” Men han svarade: ”Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte.” Och de kom till Jeriko. 5Då gick profetlärjungarna i Jeriko fram till Elisa och sade till honom: ”Vet du att Herren skall ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?” Han svarade: ”Ja, jag vet. Men var tysta!” 6Elia sade till honom: ”Stanna här, för Herren har sänt mig till Jordan.” Men han svarade: ”Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte.” Och de gick båda vidare. 7Men femtio av profetlärjungarna gick och ställde sig på något avstånd längre bort, medan de båda stod vid Jordan.
- Trots att Elia, och förmodligen även Elisa, redan visste att Elisa var kallad av Gud att bli Elias profetiska efterträdare (1 Kung 19:16-21), så ber Elia Elisa att lämna honom tre gånger. Det är uppenbart att detta är Elias sätt att pröva Elisas hängivenhet, iver och lojalitet. Varje gång svarar Elisa att han inte tänker lämna Elia, vilket tydligt visar att han inte vill någonting annat än att fortsätta i Elias fotspår som en Herrens profet.
- En vis man sa en gång till mig: ”Kan du göra någonting annat, vad som helst, så gör det istället för att bli pastor.” Att svara ja på Guds kallelse innebär många jobbiga saker, och är man inte beredd att gå all in så bör man kanske göra någonting annat.
- Elisa svarar profetlärjungarna att han är väl medveten om Elias nära förestående död och att de ska ”hålla tyst” om det. Det hebreiska ordet för ”håll tyst” är ”châshâh” och låter som när någon ”hyssjar” någon eller som det norrländska inandningsljudet ”schoo”.
- Det verkar som att Elisa lugnar profetlärjungarnas oro genom att bekräfta att han vet om vad som snart ska hända och att läget är under kontroll. Elisa vill inte att profetlärjungarna ska göra ett stort spektakel av Elias död utan låta han få gå bort på det sätt han själv vill.
- Det verkar onekligen som att profetlärjungarna visste att Gud nu skulle hämta hem Elia på ett spektakulärt sätt. De följer efter och observerar på avstånd.
- 8Elia tog sin mantel, vek ihop den och slog på vattnet. Då delade detta sig åt båda sidor och de gick bägge igenom på torr mark.
- En profetmantel var ”hårig” (Sak 13:4) och symboliserade hans ämbete och uppdrag från Herren. Att Elia slår just sin profetmantel på vattnet, och inte något annat klädesplagg etc, så är det för att Elia vill tydligt visa Elisa kopplingen mellan Guds mirakler och uppdraget som Guds profet. Det är inte Elia själv som gör miraklerna utan de är Guds mirakler som han utför genom sin trogna tjänare.
- När Elia träffar Elisa för första gången lägger han sin mantel över honom som ett tecken på att han ska bli en profetlärjunge (1 Kung 19:19).
- Även Johannes Döparen var klädd i en hårmantel med ett läderbälte om höften, något som bland annat ledde till att folk kopplade samman Johannes med Elia (Joh 1:19-21).
- 9När de hade kommit över sade Elia till Elisa: ”Bed mig om vad du vill att jag skall göra för dig, innan jag tas ifrån dig.” Elisa sade: ”Må en dubbel arvslott av din ande komma över mig.” 10Han svarade: ”Du har bett om något svårt. Men om du ser mig, när jag blir tagen ifrån dig, då kommer det att ske dig så. Annars sker det inte.”
- Det var först efter att Elisa hade vägrat lämna Elia tre gånger som Elia frågade Elisa vad han ville att han skulle göra för honom.
- Även om både Elia och Elisa visste att det var Guds plan att Elisa skulle efterträda Elia som Herrens profet, så ville Elia att Elisa skulle säga det med egna ord.
- Enligt Mose lag innebar förstfödslorätten att den förstfödde sonen skulle erhålla en dubbel lott som arv (5 Mose 21:17). Så när Elisa ber om en dubbel arvslott ber han om att få bli arvtagare till Elias profetiska ämbete i syfte att fortsätta Elias kallelse och uppdrag.
- Men även om begreppet ”dubbel arvslott” inte nödvändigtvis betyder att Elisa skulle få ärva dubbelt så mycket ”andlig kraft” som Elia hade haft, så är det intressant att notera att Elisa faktiskt fick vara med om exakt dubbelt så många mirakler som Elia; nämligen 28 mirakler jämfört med Elias 14!
- Elias mirakler: 1 Kung 17:1, 1 Kung 17:4, 1 Kung 17:14, 1 Kung 17:22, 1 Kung 18:38, 1 Kung 18:45, 1 Kung 21:22, 1 Kung 21:23, 2 Kung 1:4, 2 Kung 1:10, 2 Kung 1:12, 2 Kung 2:8, 2 Kung 2:10, 2 Kung 2:11.
- Elisas mirakler: 2 Kung 2:14, 2 Kung 2:21, 2 Kung 2:24, 2 Kung 3:17, 2 Kung 3:22, 2 Kung 4:4, 2 Kung 4:16, 2 Kung 4:34, 2 Kung 4:41, 2 Kung 4:43, 2 Kung 5:14, 2 Kung 5:26, 2 Kung 5:27, 2 Kung 6:6, 2 Kung 6:9, 2 Kung 6:17, 2 Kung 6:18, 2 Kung 6:20, 2 Kung 7:1, 2 Kung 7:2, 2 Kung 7:6, 2 Kung 8:1, 2 Kung 8:10, 2 Kung 8:12, 2 Kung 9:7, 2 Kung 13:17, 2 Kung 13:19, 2 Kung 13:21.
- Eftersom både Elia och Elisa visste att Elisa var kallad av Gud att bli Elias efterträdare så tolkar jag Elias svar ”du har bett om något svårt”, som att Elisa bad om något mer än bara att bli en efterträdare och arvtagare. Med tanke på att Elisa fick vara med om exakt dubbelt så många mirakler som Elia så tolkar jag det som att Elisa faktiskt bad om att få efterträda Elia med dubbel kraft!
- Det är inte nog för Herren att bara låta efterträdarna ärva företrädarnas arbete, utan Gud vill även välsigna i överflöd och låta Herrens verk multipliceras. Men det förutsätter att man är lojal mot sin företrädare och är beredd att fortsätta uppdraget i samma anda.
- Att Elia svarar ”du har bett om något svårt” visar också Elias ödmjukhet inför att oavsett vad han själv tycker om Elisa, så är det till syvende och sist upp till Gud att bestämma vem som blir hans efterträdare.
- 11Medan de gick och samtalade, se, då kom en vagn av eld med hästar av eld och skilde de båda från varandra. Och Elia for i stormvinden upp till himlen. 12Elisa såg det och ropade: ”Min fader, min fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!” Sedan såg han honom inte mer. Elisa tog tag i sina kläder och rev dem mitt itu. 13Därefter tog han upp Elias mantel, som hade fallit av denne, och vände tillbaka och ställde sig vid Jordans strand.
- Elia hämtas upp till Gud i himlen av en stormvind. När Elisa ser det utbrister han ett uttryck som vittnar om att Elisa såg på Elia, och inte exempelvis Israels kung, som Israels skydd mot fiender. Samma uttryck yttrar kung Joas när Elisa dör (2 Kung 13:14). Sen sörjer han Elia genom att riva sina kläder mitt itu (1 Mose 37:34, 2 Sam 13:31).
- När Elisa river sönder sina egna kläder och sen tar på sig Elias profetmantel kan det också symbolisera att han nu lämnar sitt gamla liv och träder in i sin nya kallelse som Herrens profet.
- Elias mantel föll inte ner på Elisas axlar, den föll till marken framför Elisa. Så när Elisa såg Elias mantel ligga där på marken var han tvungen att ta ett eget beslut om han ville plocka upp profetmanteln eller gå därifrån tomhänt. Att gå in i Herrens kallelse är alltid ett medvetet val man själv måste göra, ett jakande svar, ett accepterande av ett uppdrag.
- 14Han tog Elias mantel, som hade fallit av denne, och slog på vattnet och sade: ”Var är Herren, Elias Gud?” Då nu också Elisa slog på vattnet, delade det sig åt båda sidor, och han gick över.
- Gud behövde inte att Elisa var karismatisk, mirakulös eller en fantastisk talare för att han skulle kunna bli en Herrens profet. Allt det skulle Gud göra genom Elisa. Nej, det som Gud behövde av Elisa var hans lojalitet, hängivenhet och trofasthet.
- Elisa kunde ha tagit med sig Elias mantel som ett minne av sin gode mästare och sen lägga den på en fin hylla i sitt hem. Men Elisa gjorde inte så, utan han axlade Elias profetmantel i dubbel bemärkelse; han satte på sig den OCH han använde den.
- Elisa var kallad av Gud att efterträda Elia som Herrens profet. Det var därför ett naturligt första steg att ropa på ”Elias Gud” och sen göra som första mirakel samma som Elia nyss hade gjort. På så sätt bekräftar Gud kontinuiteten mellan Elia och Elisa och deras gemensamma kallelse.
- Det var förmodligen med flit som Elia hade tagit med Elisa på en resa som avslutades med miraklet att dela Jordans vatten. På så sätt hade Elisa sett sin mästare agera och kunde i början av sitt uppdrag som profet härma sin läromästare. Han hade alldeles nyligen sett Elia göra ett under och kunde därför lära av honom och göra likadant.
- Att gå in som ledare utan att först ha fått möjligheten att få gå bredvid är svårt och onödigt. Gud unnar oss en god läromästare som kan visa oss hur arbetet för Herren går till och vad man förväntas göra. Sen får man själv prova på att göra likadant en tid, innan man är redo att leda självständigt.
- 15När de profetlärjungar som var vid Jeriko på något avstånd såg detta, sade de: ”Elias ande vilar på Elisa.” De gick emot honom och bugade sig till marken för honom.
- När Elisa kommer tillbaka till profetlärjungarna erkänner de honom omedelbart som sin nya ledare och bekänner att samma Ande som var med Elia nu är med Elisa.
- Att efterträda en uppskattad och duktig ledare är ingen enkel uppgift. Att därför få en församling som accepterar och erkänner det nya ledarskapet är en förutsättning för att man ska kunna vara ledare. Men detta bygger på att alla inblandade, såväl den nye ledaren som församlingen, inser att det goda ledarskapet beror på ledarens lyhördhet och ödmjukhet inför Herrens Ande.
- 16Och de sade till honom: ”Se, bland dina tjänare finns femtio tappra män. Låt dem gå och söka efter din herre. Kanske har Herrens Ande lyft upp honom och kastat honom på något berg eller i någon dal.” Men han svarade: ”Sänd inte i väg någon.” 17Men de fortsatte att envist be honom till dess han kände sig besvärad, så han sade: ”Skicka i väg dem!” Då sände de i väg de femtio männen, och dessa sökte efter Elia i tre dagar men fann honom inte. 18När de sedan kom tillbaka till honom medan han ännu var kvar i Jeriko, sade han till dem: ”Sade jag inte till er att ni inte skulle gå?”
- Elisas första uppgift som ny ledare är att avgöra om profetlärjungarna ska få gå och leta efter Elias kropp eller inte. Elisa vet att det är lönlöst, för han har ju sett hur Elia for upp till himlen. Men lärjungarna har bara sett detta på avstånd och vet således inte med säkerhet exakt vad som har hänt. De respekterar Elisa som sin nya ledare, men känner ännu inte tillräckligt med förtroende för honom att helt blint lita på hans ord. De insisterar på att få se själva. Elisa vill förmodligen gå vidare och påbörja Herrens arbete, men om han inte tillåter lärjungarna gå iväg och leta riskerar han att de går iväg ändå och då är hans auktoritet som ledare förstörd. För att inte förlora sin auktoritet samtidigt som han skapar förtroende när de inser att han har rätt, så skickar han iväg lärjungarna på ett lönlöst sökande. Elisa förlorade tre dagar men vann profetlärjungarnas förtroende.
- I början av ett ledarskap är det lätt hänt att församlingen formellt har accepterat vem som är ledare, men de dröjer ändå mentalt kvar vid den gamla ledaren. Genom att ibland tillåta församlingen göra sina ”misstag” tappar man tid, men förhoppningsvis vinner man förtroende när de inser att den gamle ledaren inte är kvar bland oss längre och vi måste lita på den nye ledaren. Man kan som ledare inte gå snabbare än vad församlingen hinner med, man kan inte gå längre än vad de orkar.
Toggle the Widgetbar