Som en tiggare till en annan tiggare

Om man tog bort alla berättelser i Bibeln som handlar om små, svaga, sjuka, utstötta eller fattiga människor, då skulle det inte finnas många berättelser kvar. Bibeln är de undanskuffades historiebok.

När Israels huvudstad Samaria en gång i tiden var belägrad av arameiska fiendestyrkor så uppehöll sig fyra spetälska män utanför stadsporten. De var utstötta och tilläts inte vara inne i staden pga. deras sjukdom. De fyra spetälska männen inser att de har två val: antingen stanna vid stadsporten och dö av svält, eller överlämna sig själva åt araméerna och hoppas på deras nåd. Eftersom chansen att överleva vid alternativ ett är lika med noll väljer de alternativ två, även om överlevnadschanserna även där är väldigt små. På samma sätt är chanserna till evig frälsning lika med noll utan Jesus, men om man går till Jesus och ber om nåd så är chanserna åtminstone lite bättre. Och precis som de fyra spetälska i den här berättelsen upplever Guds nåd så får även alla som kommer till Jesus ta emot nåd och frälsning.

Men när de fyra spetälska kommer fram till araméernas läger är det tomt. Den armé som belägrat Samaria i flera månader är nu plötsligt helt borta! Gud hade gjort ett mirakel och fått araméerna att fly.

Samtidigt som Gud hade besegrat Israels fiender gömmer sig israeliterna inne i Samaria, inlåsta, rädda och hungriga. På grund av sin rädsla vet de inte vilka mirakler Gud har gjort utanför murarna. På samma sätt kan det kristna livet vara. På grund av rädsla, okunskap eller något annat, så känner vi inte till de mirakler Gud har gjort för oss. Gud har besegrat fienden utanför våra ”kyrkliga” murar, men vi är för rädda för att gå ut och titta.

Efter månader av svält äter sig de spetälska mätta på all kvarlämnad mat. De gömmer även undan en del dyrbarheter som de tror sig kunna ha nytta av så småningom. De spetälska vet ju inte om araméerna snart kommer att komma tillbaka, så de passar på så gott de kan.

Men efter ett tag inser de att det vore fel av dem att inte låta fler ta del av dessa mirakulösa Guds välsignelser. Fler behöver få höra de goda nyheterna om att belägringen är över och att det finns ett överflöd av mat! Kungen och samarierna hade ju så småningom upptäckt att araméerna var borta förr eller senare, och då hade förmodligen de spetälska blivit straffade för att de inte sa något till staden. De spetälska inser att de nog hellre vill bli betraktade som hjältar än som kriminella. De säger till varandra:

”Vi gör inte rätt. I dag kan vi komma med goda nyheter. Men om vi tiger nu och väntar till i morgon, drar vi skuld över oss. Kom så går vi och berättar om det här i kungens hus.”

2 Kungaboken 7:9

Det var rätt av de spetälska att njuta av Guds välsignelser, men de hade också ett ansvar att dela med sig till fler. Att hålla tyst om detta mirakel och enbart egoistiskt hålla det för sig själv vore en synd. På samma sätt gör vi som idag har upplevt Guds frälsning ”inte rätt” om vi håller de ”goda nyheterna” för oss själva. Visst ska vi kristna njuta av Guds välsignelser och andliga gåvor i församlingen, men vi har också ett ansvar att dela med oss av det som Gud har gett till oss.

Evangelisation är som när en tiggare berättar för en annan tiggare var man kan hitta bröd.

De spetälska går tillbaka till Samaria och berättar för de första de stöter på, vakterna, om vad de har varit med om, inget mer. Sen sprider sig budskapet vidare som en löpeld ända tills det kommer fram till kungen. De spetälska krånglade inte till budskapet och försökte inte säga åt vakterna vad de borde göra. På samma sätt bör vi evangelisera. Det räcker om vi berättar för våra närmaste om vad vi själva varit med om, vad vi har sett och hört. Vi behöver inte krångla till det, vi behöver inte förklara för de som lyssnar hur de ska tänka. Det bästa vittnesbördet är att helt enkelt berätta om vad man själv varit med om.

När det inte längre fanns något hinder emellan folket och maten kunde inget stoppa israeliterna från att rusa ut ur Samaria och in i araméernas övergivna läger. De kände mycket väl till sitt problem; de var hungriga, och de kände också till Guds lösning; araméernas tomma läger. På samma sätt reagerar många människor när de förstår att de goda nyheterna om frälsning hos Jesus är sant; de skyndar för att ta emot Guds frälsning och välsignelser! Det blir väckelse! När vi inser att vi är syndare och får höra att förlåtelsen finns hos Jesus så skyndar vi oss att ta emot frälsningen!

Jag älskar Gamla testamentet, det innehåller ju så mycket evangelium!