Förkasta eller bekänna Jesus

Jag vill med den här bloggposten visa på två bibliska gensvar på Jesus gudomliga anspråk; antingen förkastar man Jesu gudomlighet eller så bekänner man Jesu gudomlighet.

Del 1 – Folket reagerar på Jesus.

Vi kan börja med att konstatera att Jesus gör gudomliga anspråk:

• ”Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag er: Jag Är, redan innan Abraham blev till.”” (Joh 8:58).

Uttrycket ”Jag är” är inget annat än Guds namn ”YHWH” som Gud uppenbarade för Mose:

• ”Men Mose sade till Gud: ”Vem är jag, att jag skulle gå till farao och att jag skulle föra Israels barn ut ur Egypten?” Han svarade: ”Jag är med dig. Och detta skall för dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig: När du har fört folket ut ur Egypten, skall ni hålla gudstjänst på detta berg.” Då sade Mose till Gud: ”När jag kommer till Israels barn och säger till dem: Era fäders Gud har sänt mig till er, och de frågar mig: Vad är hans namn? vad skall jag då svara dem?” Gud sade till Mose: ”Jag är den Jag Är.” Och han sade vidare: ”Så skall du säga till Israels barn: Jag Är har sänt mig till er.” Och Gud sade ytterligare till Mose: ” Så skall du säga till Israels barn: Yhwh, era fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till er. Detta skall vara mitt namn för evigt och så skall man kalla mig från släkte till släkte.” (2 Mose 3:11–15).

Detta Guds namn var för judarna heligt och det står så här i deras lag:

• “Och den som smädar Herrens namn skall straffas med döden. Hela menigheten skall stena honom. Vare sig det är en främling som smädar Namnet, eller en som är född i landet, skall han dödas. ” (3 Mose 24:16).

Det var alltså inte fel att uttala Guds namn ”Jag Är” utan det var fel att smäda Guds namn.

För Jesus verkar det vara viktigt att folk förstår att han är ”Jag Är”, alltså att Jesus är Gud:

• “Därför sade jag till er att ni kommer att dö i era synder. Ty om ni inte tror att Jag Är, skall ni dö i era synder.” ” (Joh 8:24).

Men vi märker också att detta påstående ger två helt olika reaktioner, den första är förkastelse:

• “Men han sade till dem: ”Min Fader verkar ännu i denna stund. Så verkar även jag.” Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbaten utan också sade att Gud var hans Fader och gjorde sig själv lik Gud. ” (Joh 5:17–18).

• Än en gång tog judarna upp stenar för att stena honom. Jesus sade till dem: ”Många goda gärningar från Fadern har jag låtit er se. För vilken av dem vill ni stena mig?” Judarna svarade: ”Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.”” (Joh 10:31-33).

• ”Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag er: Jag Är, redan innan Abraham blev till.” Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus drog sig undan och lämnade tempelplatsen.” (Joh 8:58-59).

Den andra reaktionen på Jesu anspråk på att vara ”Jag Är” är bekännelse och tillbedjan:

• “Thomas svarade honom: ”Min Herre och min Gud!” ” (Joh 20:28).

• “Jesus fick höra att de hade drivit bort honom, och när han fann honom sade han: ”Tror du på Människosonen?” Han svarade: ”Vem är han, herre? Tala om det så att jag kan tro på honom.” Jesus sade: ”Du har sett honom. Den som talar med dig, han är det.” Då sade mannen: ”Jag tror, Herre.” Och han tillbad honom. ” (Joh 9:35–38).

Sammanfattnings, Jesus gör anspråk på att vara Gud när han säger sig vara ”Jag Är” och han utmanar folk att ta ställning till detta. De som tror att Jesus är ”Jag Är”, får sina synder förlåtna. De som inte tror att Jesus är ”Jag Är”, de kommer enligt Jesus att dö i sina synder. Folk reagerar på Jesus gudomliga anspråk på två helt olika sätt; antingen vill de döda Jesus eller så bekänner de att Jesus är Gud och tillber honom.

Del 2 – Folket reagerar på de kristna.

Innan Jesus lämnade jorden och återvände till sin Fader så sa han till sina lärjungar att de kommer att bli förföljda på samma sätt som folket förföljde Jesus:

• “Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, skall de också bevara ert ord. Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig. ” (Joh 15:20–21).

Jesus blev förföljd för att han gjorde anspråk på att vara Gud:

• “Därför började judarna förfölja Jesus, eftersom han gjorde sådant på en sabbat. Men han sade till dem: ”Min Fader verkar ännu i denna stund. Så verkar även jag.” Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbaten utan också sade att Gud var hans Fader och gjorde sig själv lik Gud. ” (Joh 5:16–18).

• Än en gång tog judarna upp stenar för att stena honom. Jesus sade till dem: ”Många goda gärningar från Fadern har jag låtit er se. För vilken av dem vill ni stena mig?” Judarna svarade: ”Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.”” (Joh 10:31-33).

• ”Judarna svarade: ”Vi har en lag och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds Son.”” (Joh 19:7).

Inte nog med att folket förföljde Jesus och ville döda honom för att han gjorde gudomliga anspråk, Jesus blev även till sist dödad på grund av detta:

• ”Då sade översteprästen till honom: ”Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son.” Jesus sade till honom: ”Du själv sade det. Men jag säger er: Härefter skall ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.” Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: ”Han har hädat. Behöver vi några fler vittnen? Se, ni har nu hört hädelsen. Vad anser ni?” De svarade: ”Han är skyldig till döden.”” (Matt 26:63-66).

Vi ser av översteprästens reaktion att Jesus svar uppfattades som ”hädelse”. Men vad var det som ansågs vara hädelse?

• För det första så ansåg judarna att man inte fick kalla sig själv för ”Guds Son” och om man gjorde det så förtjänade man dödsstraff (Joh 19:7). När översteprästen frågar om Jesus är Guds Son och Jesus svarar ”Ja” så gör Jesus med andra ord konkreta anspråk på att vara gudomlig och översteprästen anser därmed att Jesus hädar och är skyldig till dödsstraff.

• För det andra så reagerade översteprästen på att Jesus påstod sig snart ”sitta på Maktens högra sida”. Detta uttryck kommer från Psalm 110 där David säger om Messias: “Herren sade till min Herre: ”Sätt dig på min högra sida, till dess att jag har lagt dina fiender som en fotapall under dina fötter.” ” (Ps 110:1). Jesus själv kommenterar denna vers när han frågar fariseerna: “Om nu David kallar honom sin Herre, hur kan då Messias vara Davids son?” ” (Matt 22:45). Eftersom David kallar Messias för ”Herre”, vilket är en titel som i Gamla Testamentet används om Gud, så måste Messias vara mer än bara ”Davids son”, Messias måste vara större än bara en vanlig människa. När Jesus hävdar att han själv snart kommer att ”sitta på Maktens högra sida” så gör han med andra ord gudomliga anspråk, vilket klassades som hädelse av översteprästen.

Återigen ser vi att folk blir så extremt provocerade av Jesus anspråk på att vara gudomlig att de antingen totalt förkastar honom eller totalt accepterar honom. I detta fall ser vi att översteprästen förkastar Jesus och dömer honom till döden för att han ”hädar” genom att göra gudomliga anspråk.

Men Jesus sa ju att hans lärjungar skulle bli förföljda på samma sätt som Jesus själv blev förföljd. Detta ser vi rent konkret när Stefanus stenas till döds:

• ”Men uppfylld av den helige Ande såg han upp mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida. Och han sade: ”Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.” Då skrek de och höll för öronen och stormade alla på en gång fram emot honom, och de drev ut honom ur staden och stenade honom. Och vittnena lade sina mantlar vid fötterna på en ung man som hette Saulus. Så stenade de Stefanus, under det att han bad: ”Herre Jesus, tag emot min ande.” Sedan föll han på knä och bad med hög röst: ”Herre, ställ dem inte till svars för denna synd.” Med de orden insomnade han. Och Saulus hade gått med på att han dödades. Samma dag bröt en svår förföljelse ut mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien.” (Apg 7:55-8:1).

Översteprästen ansåg det vara hädelse när Jesus sa att han själv skulle sitta på Guds högra sida och nu anser folket att Stefanus ska stenas till döds på grund av att han ser Jesus ”stå på Guds högra sida”. Inte nog med att Stefanus stenas, Jesus ord går i uppfyllelse när folket startar en förföljelse på även övriga kristna. Folket förföljde och dödade Jesus för att han gjorde gudomliga anspråk och folket fortsätter att förfölja och döda de kristna för att de bekänner Jesus som gudomlig.

Även efter Jesus död så ser vi alltså att Jesu anspråk på att vara gudomlig ledde antingen till död och förkastelse eller accepterande och bekännelse. Folket dödade Stefanus, men Stefanus bekände vad han såg.

Denna debatt om Jesus gudomlighet har fortsatt i 2000 år och är fortfarande högaktuell. Jesus utmaning till sin egen generation fortsätter in i vår generation och även du behöver ta ställning till om du tror att Jesus är ”Jag Är” eller inte. Gång på gång så dyker det upp rörelser som anser sig tro på Jesus, men som inte tror att Jesus är den han själv säger sig vara. Jehovas Vittnen, Islam och Messianska Föreningen Shalom tror att Jesus är något, men inte att han är Gud. Vad tror du?

Avslutningsvis så vill jag citera Hebreerbrevet:

“Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till. Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus. Men Jesus är värd mycket större ära än Mose, liksom byggmästaren är värd större heder än själva huset. Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt. Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas. Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av. Därför säger den helige Ande: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan, som när era fäder väckte min förbittring på frestelsens dag i öknen. ” (Hebreérbrevet 3:1–8).

Läs mer:
http://aletheia.se/2011/05/09/yeshuas-jesu-gudom-vattendelare-i-hebreiska-rorelsenkristenheten/
http://www.mamres.net/?p=4237