Nu åker jag hem från något som nog många betraktar som det mest tråkiga som finns; ett rådslag. Men då har de nog inte varit på ett ”Pingst Rådslag”! För det är fyllt av lovsång, väckelsemöten, förbön, tungotal, skratt. Och siffror och beslut också förstås :)
Men det jag tar med mig från det här rådslaget är framförallt följande:
1) Pingst enorma fokus på Jesus! På ett rådslag fyllt med siffror och viktiga beslut kan vi tydligen inte låta bli att prisa Jesus, sjunga lovsång och upphöja vår älskade Herre!
2) Vår kärlek till Jesus verkar leda till ett fokus på de mest utsatta. Vi diskuterar inte så mycket teologi utan istället får vi gång på gång får vi höra korta historier från arbetet som olika Pingst-verksamheter gör för samhällets svaga. LP hjälper missbrukare när ingen annan vill, vi döper fängelse-interner, vi försöker hjälpa de med psykisk ohälsa, vi hjälper konvertiter, romer, osv, osv.
Om man blir uppfylld av den helige Ande får man Guds hjärta för utsatta människor och vill upphöja Jesus.
3) Ledarskapet och förvaltandet av Pingst är sunt. Det är inte extremt åt något håll, utan det är sunt och balanserat. Man får intrycket av att ledarskapet bär på en god karaktär. Ekonomin är sund och de flesta siffror verkar peka åt rätt håll.
4) United i Malmö har dragit tillbaka sin ansökan om associativt medlemskap i Pingst FFS. De är nu medlemmar i EFS och har förändrat sin teologi. Det hade förmodligen inte gått att bli associativa medlemmar i Pingst eftersom den sortens medlemskap snarare är till för de församlingar som är på väg in i Pingst istället för på väg ut. Det hade förmodligen heller inte gått eftersom de har förändrat sin teologi så mycket, framförallt dopsynen, att vi inte hade accepterat det. Nu kommer de att fortsätta samtala i sin församling om detta och förhoppningsvis fortsätter relationen med Pingst på något sätt, men exakt hur vet nog ingen just nu.
I mitt förbryllade huvud kan jag inte låta bli att fundera på vad det är inom Pingströrelsen som gör att församlingar som Karisma och United växer upp snabbt men sen faller pladask. En gång är ingen gång, men två gånger är en gonggong. Har Pingströrelsen problem med att hantera apostlar och snabbt växande församlingar?
5) En intressant fråga som kom upp är Pingstförsamlingarnas hantering av hbtq-frågor. Vi har tidigare fått en fråga om hur vi i församlingarna ska kunna samtala om frågor som rör samkönade äktenskap. Jag går inte här in i detaljer, men kan kort dra slutsatsen att det å ena sidan finns en närmast totalt enighet (99,1%) i att Pingst enbart viger man och kvinna, men att vi å andra sidan vill bli bättre på hur vi bemöter hbtq-personer som vill vara med i vår gemenskap. Vi kommer alltså inte att ändra på vår teologi men är öppna för samtal om hur vi bemöter varandra.
6) Väldigt många pingstförsamlingar beskriver en tuff situation för konvertiter just nu. Många har fått alla sina avslag och väntar på utvisning. Många pingstvänner har öppnat sina hem och tagit hand om sina medlemmar, men framtiden är så oviss att många nu överväger att lämna Sverige innan de blir utvisade. En del svenska pingstvänner har fått uppehållstillstånd i Frankrike, Tyskland och Italien istället.
Många frågar mig vad de ska göra och jag har egentligen inget bra svar. Det som Migrationsverket utsätter dessa konvertiter för är ett brott mot deras mänskliga rättigheter och Migrationsverket måste sluta! Imho anser jag att Migrationsverket borde betrakta konvertiter som genuina kristna tills motsatsen är bevisad. Det är ju så rättssystemet i Sverige brukar fungera; att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad.
Men en sak som vi kan göra, och måste göra, är att be! Gud kan rädda vem som helst från fängelse och förvar. Gud kan också ge styrka till de som utvisas och måste leva ett liv i förföljelse. Vi borde också protestera! Vi får inte vara tysta när Migrationsverket utvisar våra medlemmar till ett liv utan rätt till tro.
Många har också frågat mig vad det blev för resultat av Konvertitutredningen. Mitt svar är följande:
– Nu har vi en gedigen rapport som svart på vitt visar på det svenska asylsystemets godtycklighet och rättsosäkerhet.
– Regeringen skrev i sitt regleringsbrev att Migrationsverket ”särskilt ska redovisa hur myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där religiös uppfattning åberopas”.
– Vi har fått enorm medial publicitet i Sverige och hela världen om den orättfärdiga situation som Sverige utsätter kristna för.
– Migrationsverket viftar dock bort vår bevisade kritik och verkar se vår vetenskapliga rapport som en aktivistrapport. De vill inte ta till sig kritiken, för om de skulle göra det skulle de ju erkänna att de bryter mot konvertiternas mänskliga rättigheter.
– Vi har inte sett slutet på effekten av Konvertitutredningen. Migrationsverket måste till slut svara och då tror jag att regeringen kommer att agera. Men min farhåga är att detta kommer att komma så sent att många konvertiter då redan är utvisade.
Vad jag tror vi kristna behöver göra framöver är följande:
– ENAS! Vi behöver ALLA protestera! Vi behöver alla solidariskt stå upp för varandra. Om en kroppsdel lider lider hela kroppen. Om foten är bruten påverkar det inte bara foten utan hela kroppen.
– Våga vara gammaltestamentligt profetiska i möten våra med politiker. Säg ifrån! Protestera och kräv omedelbart stopp på orättfärdiga utvisningar!