Christians nyårskrönika 2015

Så här års brukar jag varje år summera året som gått på den här hemsidan och i mitt enkla pastorsliv. Om vi börjar med hemsidan så har antalet besökare ökat från 30.000 år 2013 till 47.000 år 2014 och nu 74.000 år 2015. De mest lästa blogginläggen är:

1. Bibeln online på svenska
2. Jesus och flyktingarna
3. Markus 5:35-43 – Jesus uppväcker en död flicka
4. Vilka är Guds olika namn?
5. Vad säger Bibeln om homosexualitet?

De allra flesta som besöker min hemsida gör det via Google-sökningar, inte för att de följer min blogg, uppskattar mig som pastor eller gillar mina skriverier. Jag har varit nöjd med detta eftersom jag inte driver en hemsida för att själv bli känd utan för att få ut budskapet om Jesus och förklara Bibeln för vanligt folk. Så att vara relativt okänd har passat mig alldeles utmärkt! Detta har dock förändrats under året sen jag blev bloggare för tidningen Inblick och medverkade i Kanal 10 där jag pratade om Halloween och Pacifism. Nu verkar jag bli allt mer igenkänd av kristna lite här och var i landet. Kul, men konstigt!

Skriver man så mycket som jag gör så får man ibland räkna med att man då och då blir offentligt kritiserad. Detta har varit svårt för mig och jag har ofta tagit väldigt illa upp. När jag fick som mest kritik bestämde jag mig för att sluta skicka insändare eller debattartiklar till tidningen Dagen. Ironiskt nog var det strax efter det beslutet som Tommy Dahlman frågade om jag ville bli bloggare på Inblick! Kanske en slump? Kanske Guds vägledning? Vet inte. Hursomhelst så fortsätter jag att skriva om Bibeln och delar fritt och för intet med mig av det Gud har lagt på mitt hjärta.

Timrå

I min församling i Timrå har vi sett ett år utan dess like! Vi har numera väldigt mycket folk i byggnaden och väldigt många hjälper till med att ordna fika, städa, koka kaffe, lära ut svenska, etc, etc. Vår församling var tidigt ute med att starta ett språkcafé, något som har gjort att väldigt många människor från alla möjliga länder kommer till kyrkan. Tack vare en väldigt duktig medarbetare har vi fått döpa fler människor än på över 20 år i församlingen! Tidvis har jag under året till och med börjat känna mig lite arbetslös i kyrkan! Vi har så många duktiga frivilliga som leder samlingar, pratar med människor, predikar osv, så ibland känner jag mig överflödig! Detta har jag dock medvetet arbetat med att utveckla, dvs. att församlingen ska funka bra även utan mig, men jag blir ändå lite häpen när det funkar :)

Den verksamhet som under ett par års tid har haft det allra tuffast är LP. Men efter ett par svåra år har vi nu lyckats få LP att verkligen komma på fötter och bli stabilt. Men det är mycket blandade känslor inblandat, mycket sorg och mycket glädje. Fyra personer är just nu på behandlingshem, somliga har fått återfall, en del har fått ett stort hjärta för missbrukare, en del har fått möta Jesus, etc, etc.

Mitt eget ledarskap i församlingen har mognat ganska så rejält i mina ögon. Eftersom jag jobbat i Timrå drygt 3 år nu så har jag fått en bättre överblick över all församlingsverksamhet och alla inblandade människor. Jag har också allt mer försökt ”gå på vatten” och ”följa efter Anden” om du förstår vad jag menar :) Församlingen tillhör ju Jesus, inte mig eller äldstekåren, och när jag ser att den helige Ande gör någonting försöker jag haka på Guds Ande och jobba med det jag ser att Gud gör mitt ibland oss. Ofta ser jag störst framgång där jag låter Gud leda mig än där jag själv försöker vara smart.

Hjärtat

Under en väldigt hektisk period började jag känna tryck vid hjärtat. Det kändes exakt som att någon tryckte ett pekfinger hårt mot hjärtat. Under den mest stressiga veckan var det som värst, vilket ledde till att jag gick till läkaren. Jag var orolig att det var något fel på hjärtat, men det var det som tur inte. De konstaterade att jag hade ”extraslag”, något som alla människor har minst en gång varje dygn utan att märka det. När man är stressad eller dricker för mycket kaffe kan man få det oftare och då märker man det tydligare. Det är inget farligt, men kan upplevas obehagligt så klart. Jag tolkade extraslagen som att jag borde trappa ner på tempot och styra upp mitt arbetsschema lite bättre. Sen dess har jag inte känt några fler extraslag :)

Pacifism

Det här har varit ett år då jag verkligen fått upp ögonen för pacifism, dvs. att ”skapa fred”. I en värld där krig och terror blir allt vanligare och när allt fler talar om att vi just nu lever i det 3:e världskriget, så är det min bön att vi pingstvänner ska bli en fredens röst. Jag skulle önska att Sveriges Pingströrelse tog ett rejält tag i den här frågan och började prata om hur vi kan hjälpa världen att bli en fredligare plats och hur vi löser konflikter utan att bomba de som vi för tillfället anser är terrorister. Världsliga människor kommer alltid förespråka mer bomber och mer död, men jag skulle önska att vi pingstvänner kunde förkunna profetiska lösningar som leder till mer fred istället för mer krig.

Teamträningsskolan

Under året har jag även fortsatt fått förtroende att undervisa på Teamträningsskolan i Örnsköldsviks pingstförsamling. Jag är väldigt glad över detta eftersom det gör att jag verkligen försöker gå på djupet i ett specifikt ämne, exempelvis Kyrkohistoria eller Konsten att studera Bibeln. Min kärlek och respekt till Guds ord har verkligen fördjupats under detta år :)

Frågor och svar

De allra flesta som besöker min hemsida gör ju det via Google-sökningar. Man vill veta vad Bibeln säger om ett visst ämne eller hur man blir kristen osv. Detta har även lett till att jag fått många följdfrågor via mail som jag försökt besvara. En del av frågorna finns på sidan Frågor och svar. En del av frågorna har till och med lett till personeers frälsning!

Avslutningsvis

Under årets lopp har framförallt två personer gett mig väldigt stort förtroende och som jag skulle vilja rikta ett stort tack till, nämligen Stefan Beimark, föreståndare i Örnsköldsviks Pingstförsamling, och Tommy Dahlman, chefredaktör för tidningen Inblick. Att få undervisa elever på en Bibelskola och få skriva för en tidning är stort tycker jag, och ett hedersamt uppdrag som jag tacksamt tar mig an med stort engagemang och hjärta. Det roliga är ju också att jag egentligen inte känner dessa två speciellt väl, så jag har inte fått förtroendet pga relationer, utan pga det jag gör i mitt jobb som pastor och genom mitt skrivande på den här hemsidan.