Idag är det den internationella Världsflyktingdagen och jag vill påminna oss om det bibliska budskapet om att vara generösa mot flyktingar och främlingar:
I Hebreerbrevet 13:2 kan vi läsa: “Glöm inte att visa gästfrihet, för genom gästfrihet har några fått änglar till gäster utan att veta om det.” Denna vers, liksom många andra Bibelord, lär oss vikten av att välkomna flyktingar och stödja människor som är i nöd. Versen syftar på när Abraham visade gästfrihet mot tre besökare i 1Mosebok 18 och gästerna visade sig vara änglar. Genom att generöst välkomna dessa fick Abraham oväntade välsignelser.
I 3Mosebok 19:34 står det: “Främlingen som bor ibland er ska räknas som infödd hos er. Du ska älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren er Gud.” Denna vers påminner oss om att vara generösa mot de främlingar, flyktingar och asylsökande som finns ibland oss eftersom man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad.
I Matteus 2:13 ser vi att Jesus liv började som en flykting: “När de vise männen hade rest i väg, då visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: “Stig upp och ta med dig barnet och dess mor och fly till Egypten! Stanna där tills jag säger till dig, för Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.”” Detta visar oss att flykt och utsatthet kan drabba vem som helst, och att vi behöver hjälpa varandra när det händer.
Även vi svenskar har erfarenhet av att tvingas lämna vårt kära hemland. Under 1800- och tidigt 1900-tal utvandrade ett stort antal svenskar till USA på grund av ekonomiska svårigheter. De sökte bättre möjligheter utomlands och förlitade sig på den amerikanska gästfriheten och stödet från sitt nya samhälle.
Denna historiska erfarenhet påminner oss om att behovet av en välkomnande hamn och längtan efter ett bättre liv inte är främmande för oss svenskar. Vad händer om vi svenskar tvingas ofrivilligt lämna vårt hemland igen? Den generositet vi visar andra idag kan vara den generositet vi hoppas få imorgon.
Sverige har en lång historia av att vara en fristad för flyktingar, särskilt under globala kriser. Men under de senaste åren har vårt lands migrationspolitik genomgått stora förändringar. Vi har fått strängare asyllagar i syfte att minska invandringen. Bland annat har detta inneburit tillfälliga uppehållstillstånd och strängare krav för familjeåterförening. Vi har också fått ett hårdare politiskt klimat där det som tidigare ansågs rasistiskt idag har blivit normaliserat, mycket tack vare borgerliga partier som tyst accepterar i utbyte mot makt.
Personligen skulle jag vilja se åtminstone två stora förändringar i en generös riktning:
Det måste bli lättare att göra ett spårbyte. Vi svenskar klagar ofta på att kriminella får stanna medan skötsamma utvisas. Jag tycker att asylsökande som får avslag på sin asylansökan bör ha lättare att få stanna i Sverige om de sköter sig, går en utbildning, skaffar jobb, lär sig svenska och integreras. De som vill göra rätt för sig och vill bli en bidragande del av det svenska samhället måste få kunna bli det. Framförallt eftersom Sverige just nu är i stort behov av arbetskraft inom exempelvis vård och omsorg, ett yrke där representationen av utlandsfödda är väldigt stor.
Vi behöver förenkla processen för familjeåterförening. Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt att leva med sin familj. Barn behöver sina föräldrar och föräldrar behöver sina barn. Familjeåterförening är en av få säkra och lagliga vägar till trygghet för människor som flyr och minskar risken att barn hamnar i händerna på människosmugglare. Som om den stress och psykisk ohälsa som många asylsökande dagligen lever med på grund av flykt från krig inte vore nog, så ökar den avsevärt om man dessutom måste leva i osäkerhet utan sin familj. Återförenade familjer skapar däremot trygghet och är en viktig del i en framgångsrik integration och etablering i Sverige.
Som kristen svensk vill jag att mitt hemland ska präglas av den bibliska generositeten som Jesus predikade:
“Jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig. Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.” (Matteus 25:35–40)