- 1 När alla kungarna på andra sidan Jordan, i Bergsbygden, i Låglandet och i hela Kustlandet vid Stora havet upp mot Libanon hörde vad som hade hänt hetiterna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, 2 slöt de sig samman för att strida tillsammans mot Josua och Israel.
- Israel har nyligen vunnit en seger mot Ai och de andra kanaaneiska folken förstår nu att Israel är ett reellt hot mot dem. De bestämmer sig då för att gå samman för att försöka stå emot Israel tillsammans.
- När vi har framgång i Guds rike är det lätt hänt att vår fiende går till motangrepp genom att gå till fullskalig attack. Då gäller det att fortsätta lita på Herren och söka hans vägledning.
- 3 Men när invånarna i Gibeon hörde vad Josua hade gjort med Jeriko och Ai, 4 handlade de för sin del med list: De gick i väg och påstod sig vara sändebud. De lade utslitna packsäckar på sina åsnor, och utslitna, sönderspruckna och lagade vinsäckar av skinn, 5 och tog utslitna, lappade skor på fötterna och klädde sig i utslitna kläder. Dessutom var allt bröd de tog med sig som reskost torrt och smuligt. 6 De kom till Josua i lägret vid Gilgal och sade till honom och till Israels män: “Vi kommer från ett avlägset land. Slut förbund med oss.” 7 Men Israels män svarade hiveerna: “Kanske bor ni här mitt ibland oss. Hur skulle vi då kunna sluta förbund med er?” 8 Då sade de till Josua: “Vi är dina tjänare.” Josua frågade dem: “Vilka är ni, och varifrån kommer ni?” 9 De svarade: “Dina tjänare har kommit från ett mycket avlägset land för Herren din Guds namns skull. Vi har hört ryktet om honom och allt han har gjort i Egypten, 10 och allt han har gjort med amoreernas båda kungar på andra sidan Jordan, med kung Sichon i Heshbon och kung Og i Bashan som bodde i Ashtarot. 11 Därför sade våra äldste och alla invånare i vårt land till oss: Ta med er reskost och gå och möt dem och säg till dem: Vi är era tjänare, slut nu förbund med oss.’ 12 Det här brödet var nybakat när vi tog med det hemifrån till reskost, den dag vi gav oss i väg för att gå till er. Men se, nu är det torrt och smuligt. 13 De här vinsäckarna var nya när vi fyllde dem, och se, nu är de sönderspruckna. Och kläderna och skorna vi har på oss har blivit utslitna under vår mycket långa resa.”
- Även det gibeonitiska folket fruktade Israels Gud, men i stället för att likt de andra kanaanitiska folken bekämpa Israel med krig, så bestämde de sig för att försöka sluta fred med Josua och israeliterna med hjälp av list och lögn.
- När vi har framgång i Guds rike kan det också hända att vår fiende försöker lura oss bort från framgången och göra så att vi inte lyder Gud längre. Då gäller det att vi fortsatt aktivt söker Herrens vägledning i allt.
- Som vi ser i vers 7 så fick inte Israel ingå förbund med något av Kanaans folk, men luras nu att göra det (2Mos 23:23-24).
- 14 Då tog Israels män av deras reskost men frågade inte Herren. 15 Och Josua lovade dem fred och ingick förbund med dem att de skulle få leva, och församlingens furstar gav dem sin ed.
- Josua och israeliterna blir lurade av gibeoniternas lögn eftersom de litar på sin egen bedömning i stället för att gå i tro och fråga Herren. Innan de tog detta beslut borde de ha bett till Gud och frågat vad han tycker. Det är lätt att bli lurad av fienden om man inte har en nära relation till Herren. Det största misstaget Israel gjorde var inte att de blev lurade, utan att de inte rådfrågade Herren.
- På samma sätt är det lätt hänt att vi idag litar mer på våra egna bedömningar än på Guds ord i Bibeln. Vi behöver lära oss att alltid rådfråga Herren genom bön och Bibelläsning när världen tränger på och försöker lura oss bort från det som Gud har sagt.
- När vi har framgång i Guds rike kommer vår fiende att vilja attackera oss tills vår framgång tar slut. Men frågan är om han lyckas bäst genom att kriga mot oss som de kanaanitiska folken, eller om han lyckas bäst genom att lura oss som gibeoniterna.
- 16 Men när tre dagar hade gått sedan de ingått förbund med dem, fick de höra att männen var deras grannar och att de bodde mitt ibland dem. 17 Då bröt Israels barn upp och kom på tredje dagen till deras städer, och dessa var Gibeon, Kefira, Beerot och Kirjat-Jearim. 18 Men Israels barn angrep dem inte, eftersom församlingens furstar hade gett dem sin ed vid Herren, Israels Gud. Men hela församlingen klagade på furstarna. 19 Då svarade alla furstarna hela församlingen: “Vi har gett dem vår ed vid Herren, Israels Gud. Nu kan vi inte röra dem. 20 Så här ska vi göra med dem: Vi ska låta dem leva, så att inte vreden kommer över oss på grund av den ed vi gav dem.”
- När Israel förstår att de har blivit lurade av gibeoniterna klagar de på sina ledare. Men Israels ledare inser att de måste hålla sin del av förbundet, även om de ingått förbundet på grund av list. Josua hade ingått förbund med gibeoniterna utan att söka Herren och det var fel, men att bryta ett förbund man ingått är också fel. Två fel blir inte ett rätt, så det var mycket vist av Josua att hålla förbundet och låta gibeoniterna leva.
- 21 De fortsatte: “Låt dem leva.” Och de blev vedhuggare och vattenbärare åt hela församlingen såsom furstarna hade sagt till dem. 22 Josua kallade dem till sig och sade: “Varför har ni lurat oss och sagt att ni bor mycket långt bort från oss, fastän ni bor mitt ibland oss? 23 Nu är ni under förbannelse. Ni ska aldrig upphöra att vara slavar, vedhuggare och vattenbärare vid min Guds hus.” 24 De svarade Josua: “Dina tjänare hade hört berättas hur Herren din Gud hade befallt sin tjänare Mose att ge er hela detta land och förgöra landets alla invånare för er. Vi fruktade starkt för våra liv på grund av er, därför gjorde vi detta. 25 Och nu är vi i din hand. Gör med oss vad du finner vara gott och riktigt.” 26 Och han gjorde så: Han befriade dem från Israels barns hand så att de inte dödade dem. 27 På den dagen gjorde Josua dem till vedhuggare och vattenbärare åt församlingen och vid Herrens altare, på den plats han skulle utvälja. Så är de än i dag.
- Som en konsekvens av att gibeoniterna lurade Josua så får de bli slavar i Guds hus. Gibeoniterna är märkligt nog inte missnöjda över att bli ”vedhuggare och vattenbärare i Guds hus”. De accepterar att bli inkorporerade i Guds folk och få bli slavar i Guds hus. Det blir som David sjöng i sin psalm: “En dag i dina gårdar är bättre än tusen andra. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än bo i de gudlösas tält,” (Ps 84:11)
- Gibeoniterna kom till Gud som lögnare och lurendrejare, men fick bli en del av Guds folk ändå. Som en konsekvens av detta fick de leva och tjäna i Guds hus. Åtminstone en av Davids hjältar var en gibeonit (1Krön 12:4), gibeoniterna var med och byggde upp Jerusalems tempel (Neh 3:7) och det fanns profeter bland gibeoniterna (Jer 28:1). Gud kan göra stora ting med syndare som blir en del av Guds folk!
- På samma sätt kan man komma till Guds rike på många olika sätt, en del mindre bra än andra. Man kan börja gå till kyrkan för att man är intresserad av en tjej, eller för att man vill ha uppehållstillstånd. Men efter en tid så lär man känna Herren på riktigt och inser att man verkligen tror. Även om ingången var tvivelaktig, så blev man en äkta kristen ändå, och till och med en hjälte i Guds hus.
Toggle the Widgetbar