1Kor 6:1–8 – Rättstvister mellan kristna

¹ Hur kan någon av er som är i tvist med en annan gå till domstol inför de orättfärdiga och inte inför de heliga? ² Vet ni inte att de heliga ska döma världen? Och om världen ska dömas av er, duger ni då inte till att döma i småsaker? ³ Vet ni inte att vi ska döma änglar? Ska ni då inte kunna döma i vardagliga ting? ⁴ Men när ni har vardagliga tvister sätter ni folk till domare som församlingen inte har förtroende för. ⁵ Det här säger jag för att ni ska skämmas. Finns det ingen förståndig bland er, ingen som kan vara skiljedomare mellan bröder? ⁶ I stället går broder till domstol med broder, och detta inför otroende.

1. Efter att i förra kapitlet ha instruerat församlingen hur de bör ”döma” församlingsmedlemmen som levde i incest, så går Paulus nu över till att instruera hur församlingsmedlemmar bör hantera lite mer normala meningsskiljaktigheter mellan varandra.
2. Även om den romerska lagen var väl utvecklad på Paulus tid, så var den riggad till elitens fördel. Var du rik och hade hög social status var det lättare att få både domare och domslut på din sida. Detta utnyttjades ofta av män med hög social status för att armbåga sig uppåt i karriär och hierarki, exempelvis genom att starta en rättstvist på grund av ”småsaker” enbart för att sätta dit någon man ogillar. Det var inte ovanligt att rika romare utnyttjade det riggade systemet och stämde varandra på grund av förtal eller för att man kände sig förolämpad.^[i]
3. Bakgrunden till denna konflikt verkar vara att en församlingsmedlem har på något sätt lurat en annan församlingsmedlem, varpå denne har dragit den förste inför domstol. En sådan romersk domstol fanns offentligt på marknadsplatsen i Korinth (Apg 18:12-17). Genom att bete sig på detta sätt visar de hela Korinth att det för det första finns så mycket splittring och inre stridigheter inom församlingen att församlingsmedlemmarna är beredda att dra varandra offentligt inför domstol, och för det andra att de kristna beter sig som alla andra i Korinth (1Kor 3:3). Vilken icke-kristen korinthier skulle vilja vara med i en sådan gemenskap?
4. Paulus ser inte ner på världsliga domstolar rent allmänt, han vädjade ju själv till kejsarens domstol (Apg 25:11). Men för Paulus är det absurt att kristna bröder drar varandra inför en världslig domstol. Kristna tillhör Guds rike och är satta som ett Guds tempel mitt i ett hedniskt Korinth. Kristna har slutat leva världsligt, har blivit helgade av Jesus och är tänkta att lysa som Guds ljus i en mörk värld. Att då offentligt bete sig världsligt är för Paulus helt upp och ner vänt! Icke-kristna världsliga människor som inte ska få ärva Guds rike ska inte döma kristna, det är ju tvärtom, kristna ska i framtiden döma världen när Jesus kommer tillbaka och etablerar Guds rike fullt ut! Det blir i princip som att visa upp för världen att man inte alls är annorlunda, utan att man är precis lika världslig som alla andra. Då tappar man ju hela poängen med att vara kristen. Grundproblemet är alltså egentligen inte de vardagliga tvisterna i sig, utan att korinthierna inte ser på sig själva som Guds heliga tempel.
5. Att rika sekulära korinthier ofta utnyttjade det romerska rättssystemet för att sätta dit sina motståndare var inte något som Paulus ansåg fick fortsätta in i den kristna församlingen. I församlingen ska man se på varandra som en Guds familj där vi alla är bröder och systrar. Man drar inte sin broder inför domstol på grund av ”småsaker” och ”vardagliga tvister”, utan man låter någon som är ”förståndig” vara ”skiljedomare” så att saken kan lösas utan domstol.
6. Att Paulus skriver att vi kristna ”ska döma världen” kan se ut som att han motsäger vad han skrev några verser tidigare: ”Är det min sak att döma de utomstående?” (1Kor 5:12). Men poängen är att vi kristna ska inte döma icke-kristna människor nu, utan vi ska på något sätt vara med när Jesus dömer hela världen på domens dag.
7. Exakt vad Paulus menar med att ”vi ska döma änglar” undviker jag att spekulera om. Dock framgår av 2Pet 2:4 och Jud 6 att ”de änglar som hade syndat” hålls i förvar ”i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom”. På ett eller annat sätt kommer vi kristna att vara inblandade i denna Herrens dom.

⁷ Redan det att ni processar med varandra är ett nederlag för er. Varför tar ni inte hellre en oförrätt? Varför tar ni inte hellre en förlust?  ⁸ I stället gör ni själva orätt och roffar åt er, och det drabbar bröder.

1. Från att ha adresserat hela församlingen angående detta ärende, så vänder sig nu Paulus till de två församlingsmedlemmar som processar med varandra i en domstol. I vers 7 vänder han sig till den som blivit illa behandlad och menar att det är bättre att vända andra kinden till än att framställa hela församlingen som ett syndanäste inför hela Korinth. I sin övriga undervisning så är Paulus noga med att man som kristen inte ska ”löna ont med ont” (Rom 12:17), utan alltid ”sträva efter att göra gott både mot varandra och mot alla” (1Thess 5:15). Petrus menar till och med att det kan vara en ”nåd” att ”lida oskyldigt”, precis som Jesus gjorde (1Pet 2:19-21). I vers 8 vänder sig Paulus till den som begått en orätt mot sin broder och skäller i princip ut honom.

^[i] Bruce W. Winter, After Paul Left Corinth: The Influence of Secular Ethics and Social Change (Grand Rapids, MI; Cambridge, U.K.: William B. Eerdmans Publishing Company, 2001), 58.