1Kor 1:10–17 –Splittring i församlingen

¹⁰ I vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att ni alla ska vara eniga i det ni säger och inte låta splittring finnas bland er, utan stå enade i samma sinne och samma mening.

1. Efter de inledande artighetsfraserna så går Paulus nu raskt in på de problem som finns i församlingen i Korinth. Paulus är som en operationsläkare som visserligen måste hälsa och vara trevlig med patienten en kort stund, men som sen så snabbt som möjligt vill komma till saken och börja operera.
2. I egenskap av apostel och grundare av församlingen i Korinth så skulle Paulus kunna befalla församlingen att lyda honom, men i stället så uppmanar han dem. Paulus sätter an tonen som kommer att gälla för resten av brevet; han har rätt att befalla dem att korrigera sig, men han vill i stället att församlingen frivilligt ska inse att de behöver lägga bort synden i sina liv och leva i helgelse.
   1. På samma sätt är det väldigt sällan som det funkar att som församlingsledare bara säga åt någon på skarpen att sluta synda och tro att det kommer att funka. Sådant får snarare motsatt än önskad effekt. Nej, helgelse är en process som kräver omsorg, tid och kärleksfulla samtal.
3. Paulus skriver att det finns schismata, dvs. ”splittring”, i församlingen. Ordet beskriver vad som händer efter att en ”spricka” har skett, eller när någon har ”rivit sönder” tyg. Någonting i församlingen har gått sönder när medlemmarna delar upp sig i olika grupper på det sätt som har skett.
   1. I en församling måste inte alla vara likadana eller ha samma åsikt i allt, men man ska inte splittras från varandra så att gemenskapen går sönder och det uppstår sprickor. Motsatsen till den splittring som uppstått i Korinth är bilden av en kropp med många lemmar som Paulus skriver om i kapitel 12. En kropp har många olika kroppsdelar, alla behöver inte vara likadana eller ha samma uppgift, men alla delar hör ihop och är i ömsesidigt beroende av varandra.
4. Paulus vill att församlingen ska katartiza, dvs. ”stå enade”. Ordet betyder att ”reparera” eller ”föra samman” något som är trasigt, och användes i grekiskan exempelvis om att laga ett brutet ben eller om lärjungarna när de ”satt i båten och gjorde i ordning sina nät” (Mark 1:19).
   1. Om det har blivit en splittring i församlingen så är det som en kropp med ett brutet ben eller ett trasigt fisknät. Det krävs både tid och ett omsorgsfullt arbete att reparera det som har blivit skadat. Men om man inte gör det jobbet så kommer det resultera i en deformerad kropp eller ett fisknät som inte fångar fisk.

¹¹ Av Chloes folk har jag nämligen fått veta om er, mina bröder, att det förekommer stridigheter bland er.

1. Det finns inte mycket mer information om Chloe än denna vers, men tydligt är att det är en kvinna som både Paulus och församlingen i Korinth känner till och respekterar. Kanske var hon en kvinna som hade affärsverksamhet i både Korinth och Efesus, där Paulus skriver 1 Korinthierbrevet (1Kor 16:8), och hade skickat sina tjänare till Paulus i Efesus med oroväckande information om läget i församlingen i Korinth.
   1. Från Chloe får vi ett bra exempel på hur man som vanlig församlingsmedlem kan hantera ett stor problem i församlingen. Man ska varken delta i tokigheterna eller abrupt lämna. I stället ska man bevara sin heder genom att hålla sig utanför tjafset och be om hjälp från lämplig person utifrån.

¹² Vad jag menar är att ni var och en säger: ”Jag håller mig till Paulus” eller ”Jag håller mig till Apollos ” eller ”Jag håller mig till Kefas ” eller ”Jag håller mig till Kristus”. ¹³ Är Kristus delad? Det var väl inte Paulus som blev korsfäst för er? Eller var det i Paulus namn ni blev döpta?

1. I det grekisk-romerska samhället var det inte helt ovanligt att grekiska studenter bevisade sin lojalitet mot sin lärare genom att upphöja sin egen lärare samtidigt som man dissade andras.^[i] När lärjungarna i Korinth beter sig på ett liknande sätt genom att välja Paulus, Apollos, Kefas (=Petrus) eller Kristus som ”sin” lärare på bekostnad av andra, så menar Paulus att de beter sig som sekulära korinthier och att de som andligt mogna kristna borde veta bättre. Men eftersom de beter sig på ett världsligt sätt beter de sig barnsligt och Paulus känner att han måste behandla dem som barn eller bebisar (1Kor 3:1–3).
   1. En grupp ansåg det bäst att hålla sig till Paulus som ju var grundaren till församlingen i Korinth. En annan grupp höll sig till Apollos som var ”en bildad man”, ”mycket kunnig i skrifterna” och ”talade brinnande i anden” (Apg 18:24–25). En tredje grupp höll sig till Petrus, som var den framträdande ledaren för de ursprungliga tolv apostlarna. En fjärde grupp verkar ha tyckt att ingen vanlig människa är nog och höll sig bara till Jesus.
   1. Paulus svarar för det första att de inte ska välja en favoritlärare och bara hålla sig till den och dissa alla andra, eftersom ”allt är ert” (1Kor 3:22). De ska naturligtvis ta till vara på allt det goda som Paulus undervisar, men också ta till vara på det goda som Apollos undervisar.
      1. På ett liknande sätt har vi kristna idag delat upp oss utefter våra favoritlärare och säger: ”Jag håller mig till Lewi Pethrus” eller ”Jag håller mig till Martin Luther” eller ”Jag håller mig till påven”. Det är naturligtvis inte fel att uppskatta Lewi Pethrus och vara glad över att man är en pingstvän, men det bör inte ske på bekostnad av att man upphöjer sin egen lärare och dissar alla andra. Alla dessa Bibellärare tillhör kristenheten och i stället för att dissa en Bibellärare man inte tycker om kan man anstränga sig för att hitta guldkornen och ta vara på det goda. Från lutheranerna tar vi till oss rättfärdighetsläran, från anabaptisterna lär vi oss pacifismen, från baptisterna troendedopet och från pingstvännerna andedopet.
      1. En äldre frikyrklig man gick från ett möte till ett annat utan att lyckas hitta den ”sanna” kyrkan. Någon frågade honom en gång: ”Nå, vilken kyrkan går du till nu?” Han sa: ”Jag har äntligen hittat den sanna kyrkan.” ”Jaha, hur många går till den kyrkan?” ”Bara jag och min fru, men ärligt talat är jag osäker på henne.”
   1. För det andra vill Paulus att korinthierna inte ska upphöja en favoritlärare och bara hålla sig till den eftersom alla dessa lärare bara är ”tjänare” som utför den uppgift Gud har gett dem. Att plantera och vattna var arbetsuppgifter som ansågs väldigt låga, i jämförelse med att vara en upphöjd lärare med fin examen och titel. Men Paulus vill inte att de ska fokusera på titlar och sådant, utan på uppgiften och arbetet. Och eftersom det bara är Gud som kan ge växten så är ju arbetaren ändå obetydlig, oavsett vem det är, om inte Gud är med, så om någon ska upphöjas så är det Gud.
   1. För det tredje så kom inte Paulus till Korinth som en vältalig och vis grekisk ”lärare” som letade efter studenter och lärjungar åt sig själv. Han beskrev sig själv i stället som ”svag” och inte speciellt bra på att undervisa på ett retoriskt bra och akademiskt sätt (1Kor 2:1–5). Paulus kom för att predika om Jesus som korsfäst och förlitade sig bara på Guds kraft.
   1. För det fjärde så kallar inte Paulus församlingsmedlemmarna i Korinth för sina ”lärjungar” eller ”elever”, utan han kallar dem vid otaliga tillfällen för ”bröder” (1Kor 1:10).
2. I det romerska samhället identifierade sig medborgare med en gruppering som var uppkallad efter kejserliga personer, t.ex. Agrippa (kejsar Augustus dotter) eller Aurelia (Julius Caesars mamma). Vid val så röstade man ofta tillsammans med sin grupp, vilket gjorde att grupperingens ledare och beskyddare fick ett väldigt stort inflytande.^[ii] Församlingen i Korinth verkar ha organiserat sig på liknande sätt, där en grupp håller sig till Paulus, en till Apollos, en till Petrus, osv.

¹⁴ Jag tackar Gud för att jag inte har döpt någon av er utom Crispus och Gaius, ¹⁵ så att ingen kan säga att ni blev döpta i mitt namn. ¹⁶ Jo, Stefanas familj har jag också döpt. Annars vet jag inte om jag har döpt någon annan. ¹⁷ Kristus har ju inte sänt mig för att döpa utan för att predika evangeliet, men inte med vältalig vishet så att Kristi kors förlorar sin kraft.

1. Det kan ha varit så att församlingen hade delat upp sig i grupper baserat på vem som hade döpt vem. Paulus säger därför sarkastiskt att han är glad över att han inte har döpt speciellt många i församlingen.
   1. Att predika och leda till frälsning hör till evangelistens uppgift och att döpa och lärjungaträna hör till herdens uppgift. Paulus uppgift var inte att vara en pastor och herde i en lokal församling, utan en resande evangelist och apostel som grundar församling på plats efter plats.
2. Man kan nästan se framför sig hur Paulus argt och irriterat dikterar för sin assistent och brevskrivare att han är glad att han inte har döpt någon i Korinth och sen kommer på att han förresten har döpt Crispus och Gaius, och sen kommer på att han ju också har döpt Stefanas familj! Men i stället för att redigera brevet så låter han det stå kvar. Papper var värdefullt och bläck gick inte att sudda så Paulus fick helt enkelt rätta sig själv som han skulle ha gjort om detta hade varit ett muntligt tal.
3. Crispus är troligtvis den synagogföreståndare som blev frälst i Apg 18:8. Gaius är troligtvis den person som Paulus nämner i Rom 16:23 och som förmodligen var rik och hade ett stort hus som församlingen kunde samlas i. Stefanas och hans hushåll var de första som blev frälsta i Korinth och som betjänade församlingen (1Kor 16:15).
4. Det är rätt uppenbart att Paulus inte anser dopet frälsningsavgörande. Dopet är den yttre symboliska manifestationen av vad som har hänt i vårt inre när vi har blivit födda på nytt av den helige Ande när vi bekänner vår tro på Jesus Kristus som vår Herre och Frälsare. Man blir inte frälst i dopet lika lite som man blir tillsammans med sin man eller fru först vid vigseln.

^[i] Bruce W. Winter, After Paul Left Corinth: The Influence of Secular Ethics and Social Change (Grand Rapids, MI; Cambridge, U.K.: William B. Eerdmans Publishing Company, 2001), 41.

^[ii] Bruce W. Winter, After Paul Left Corinth: The Influence of Secular Ethics and Social Change (Grand Rapids, MI; Cambridge, U.K.: William B. Eerdmans Publishing Company, 2001), 192.