23 Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. 24 Ingen ska söka sitt eget bästa, utan den andres.
- Paulus är nu färdig med sitt förbud mot att kristna deltar i avgudadyrkan genom att delta i hedniska måltider i avgudatempel, och övergår nu till att instruera hur korinthierna ska förhålla sig till offerkött som säljs på torget.
- Uttrycket ”allt är tillåtet” är troligtvis ett uttryck som korinthierna använde som argument för att delta vid de hedniska måltiderna i avgudatemplen i sitt brev med frågor till Paulus. För korinthierna innebar deras syn på sig själva som andliga människor med en hög nivå av vishet att de kunde delta i avgudadyrkarnas hedniska måltider eftersom det ju ändå inte fanns några avgudar. Men även om Paulus håller med om att det inte finns några avgudar så håller han inte med om att man därmed bör delta i avgudadyrkan. Tidigare har han argumenterat att för den som deltar i sådant indirekt får gemenskap med onda andar. Nu argumenterar han för att det också kan leda till att man leder medmänniskor på fall. Det kristna livet går inte ut på att alltid hävda sin egen ”rätt”, utan att söka sina medmänniskors bästa. Vad gäller offerkött skulle det alltså i detta fall vara mer rätt att avstå från sin rätt.
- På sätt och vis kan man säga att den här frågan handlar om vad som är viktigt och vad som är oviktigt. För korinthierna verkar det inte ha spelat någon roll att man deltog i hedniska måltider, men för Paulus var det oerhört viktigt att man inte gjorde det. Samtidigt var det relativt oviktigt om man åt offerkött eller inte. Att lära sig skillnad på vad som är viktigt och frälsningsavgörande, och det som är oviktigt och inte spelar någon större roll, skulle spara oss kristna en hel del bråk och splittring.
25 Ät allt som säljs på torget utan att ställa frågor för samvetets skull, 26 för jorden är Herrens med allt vad den rymmer.
- Med tanke på att Paulus bodde i Korinth 18 månader i samband med att han grundade församlingen, så är det något märkligt att församlingsmedlemmarna i efterhand känner sig nödgade att skriva ett brev till honom och fråga om man som kristen får äta offerkött eller inte. Varför tog han inte upp detta när han bodde i Korinth? Förmodligen därför att det inte var ett problem då, vilket leder oss att dra slutsatsen att något har förändrats efter Paulus lämnat Korinth.
- Enligt den judiske historikern Josefus (37–100 e.Kr.) så fick judarna i staden Sardes i Mindre Asien tillåtelse att ha en synagoga, samlas till egna gudstjänster, följa sina egna lagar och importera egen mat.[i] Judarna i Sardes hade alltså tillåtelse att föra in mat och kött som de ansåg tillåtet, dvs. ”kosher-mat”. Detta var ingen isolerad händelse. Judarna i Rom hade exempelvis undantag från förbudet mot att samlas mer än en gång i månaden och kunde köpa eget kosher-kött,[ii] och judarna i Efesus slapp göra militärtjänst i den romerska armén.[iii]
- Köttmarknaden kontrollerades av stadens myndigheter och var en viktig inkomstkälla. Att offra kött till sina gudar innan man åt det var en gammal sedvänja i den grekisk-romerska världen, och därför var det för judarna viktigt att kunna få möjlighet att ordna eget kött utanför köttmarknaden alternativt få tillåtelse att köpa kött som inte blivit offrat till avgudar.[iv] Med tanke på att det i Korinth fanns en relativt stor judisk grupp, en judisk synagoga och att judarna i staden hade tillåtelse att följa sina egna lagar (Apg 18:12-17), så är det inte helt långsökt att tänka sig att de, likt judarna i Sardes, även hade tillåtelse att köpa kött som inte hade offrats till avgudar.
- Eftersom de första kristna i Korinth var judar hade också de samma rättigheter som alla andra judar i Korinth (Apg 18:14-15), och därför är det mycket möjligt att detta med offerkött aldrig blev en fråga för Paulus när han bodde i Korinth eftersom de kunde köpa kosher-kött. Därmed var det inte ett problem för församlingen i Korinth att följa instruktionerna från församlingen i Jerusalem om att hålla sig borta ”från kött offrat till avgudar” (Apg 15:29).
- Troligtvis har något hänt efter att Paulus har lämnat Korinth vilket förändrat den här situationen. Vi vet att exempelvis hade kejsar Claudius ”befallt att alla judar skulle lämna Rom” (Apg 18:2). Eftersom Korinth var en romersk koloni är det inte helt omöjligt att det som hände i Rom så småningom smittade av sig även till Korinth. Judarna blev inte utkörda från staden, men kanske blev de fråntagna sina privilegier? Vi ser i Apostlagärningarna att det onekligen fanns en del aggression mot judarna bland korinthierna (Apg 18:17). Det kan alltså vara så att som en kedjereaktion på händelserna i Rom ledde till att judarnas köttmarknad i Korinth stängdes ner. Om detta hände efter att Paulus lämnat Korinth förstår vi att församlingsmedlemmarna kände sig nödgade att fråga om de får köpa kött offrat till avgudar nu när de inte längre kan köpa kosher-kött.
- Paulus instruerar de kristna i Korinth att det är okej att köpa och äta kött som offrats till avgudar, men att om någon påpekar att det är offerkött, då bör man avstå från att äta, dock inte för sin egen skull utan för den andres samvete. För att rättfärdiga detta så citerar Paulus Psalm 24, den psalm som judar brukar recitera när de välsignar maten de ska äta: “Jorden är Herrens med allt vad den rymmer” (Ps 24:1).
27 Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er utan att ställa frågor för samvetets skull. 28 Men om någon skulle säga till er: ”Det här är offerkött”, avstå då från att äta av hänsyn till den som sade det och för samvetets skull. 29 Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres.
- Paulus var helt emot att korinthierna skulle äta offerkött i samband med hedniska måltider i avgudatemplen, samtidigt som han var helt okej med att äta offerkött som man köpte på torget och tillagade hemma i sitt hus. Paulus tar nu upp ett tredje exempel på när man kan bli erbjuden offerkött, nämligen när man blir bjuden på middag av någon som inte är en församlingsmedlem.
- På samma sätt som att det är helt okej att äta offerkött privat i sitt eget hem så länge som man inte gör en grej av det, så är det helt okej att äta offerkött om man blir bjuden på det hemma hos någon annan. Däremot kan det bli problem om en icke-troende värd bjuder på mat men påpekar att det är offerkött eftersom han tror att hans kristne gäst inte får äta sådant. Då bör man som kristen avstå från att äta offerköttet i syfte att varken förolämpa den personen eller de eventuella moraliska förväntningar värden har på kristna.
Varför ska min frihet dömas av en annans samvete? 30 Om jag äter med tacksamhet, varför blir jag då kritiserad för något som jag tackar Gud för? 31 Alltså: om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. 32 Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. 33 Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de ska bli frälsta. 11:1 Följ mitt exempel liksom jag följer Kristi exempel.
- ”Frihet” innebär inte att man kan göra precis vad man vill utan att ta hänsyn till andra. Inte heller innebär de eventuella begränsningar av sin egen frihet som man gör i omsorg om sina medmänniskor att man därmed inte längre har någon frihet. Vad man äter och dricker är oviktigt i jämförelse med det som verkligen är viktigt; att ära Gud med sitt liv och leda människor till frälsning. Den kristna friheten leder till ett liv i tillbedjan, kärlek och omsorg om medmänniskan, inte till egoistiskt hävdande av sin egen rätt.
- På samma sätt som Kristus avstod från sin rätt när han antog en tjänares gestalt och dog på korset för att vi människor skulle kunna bli frälsta (Fil 2:1–11), så avstod också Paulus från sin rätt som apostel (1Kor 9), och då borde också korinthierna kunna avstå från sin rätt för sina medmänniskors skull.
[i] Josefus, Antiquities of the Jews 14.259-261.
[ii] Bruce W. Winter, After Paul Left Corinth: The Influence of Secular Ethics and Social Change (Grand Rapids, MI; Cambridge, U.K.: William B. Eerdmans Publishing Company, 2001), 291.
[iii] Josefus, Antiquities of the Jews 14.228.
[iv] Bruce W. Winter, After Paul Left Corinth: The Influence of Secular Ethics and Social Change (Grand Rapids, MI; Cambridge, U.K.: William B. Eerdmans Publishing Company, 2001), 294.