En gång om året brukar jag gå igenom Pingströrelsens statistik och försöka förstå vart vi är på väg, identifiera pingstförsamlingar som växer eller minskar, analysera och försöka förstå trenderna.
Den här gången har jag valt det drygt tioåriga tidsspannet 2010-2021 (saknar dock siffrorna för 2019). Pingströrelsen har under dessa år ökat varje år fram till 2019 då vi (i modern tid) peakade på 88 227 medlemmar, för att sen minska till nuvarande 86 819 medlemmar. Totalt sett en ökning på 4,24%, att jämföra med Sveriges befolkningsökning som under dessa år varit 10,2%.
Pingströrelsens uppåtgående trend mellan 2015-2018 bedömer jag har att göra med flyktingväckelsen och Hillsongs enorma medlemsökning. Hillsong ökade från 2686 till 6052 medlemmar under dessa år. Oklart dock varför Hillsong har haft exakt samma medlemssiffror mellan 2018-2021.
Kikar vi på statistiken länsvis, så ser det ganska olika ut. Det län som ser mest positivt ut är Stockholms län med en procentuell ökning på 58,7%. Därefter kommer Västmanland (19,9%), Halland (17,3%) och Uppsala län (14,1%). Annars ser vi procentuella minskningar i de flesta län, t.ex. Östergötlands län (-14,4%), Dalarna (-13,5%) och Västerbotten (-10,7%).
Bland de större pingstförsamlingarna så går det riktigt bra för Hillsong med en spritt språngande ökning på 691,1% mellan åren 2010-2021!! Det går även bra för Västerås (26,9% ökning) och Uppsala (24,7%). Bland mellanstora församlingar går det bra för Västerås Lifecenter (100%), Götene (65%), Söderhamn (53%), Mönsterås (49,6%), Gottne-Mellansel (49,3%), Kungsbacka (36,1%), Härnösand (34,2%), Västra Frölunda (33%), Borås (32,8%), Strängnäs (31,4%), Växjö (28%) och Boden (27,3%).
En stor församling som har minskat ganska mycket är Stockholms Filadelfiaförsamling, som mellan åren 2010-2021 minskat från 5756 till 4307 medlemmar. Under dessa år har en del utposter knoppats av vilket kan förklara den relativt stora minskningen på -24,7%.
Dop
För att muntra upp oss lite kan vi ju kolla på antal dop i Pingströrelsen. Vi har under dessa år döpt totalt 17 754 personer! Antalet dop peakade 2016 med hela 2359 dop, troligtvis i samband med flyktingväckelsen, för att sen stadigt gå ner under corona-åren och år 2020 hamna under 1000-strecket. Det var ju kanske inte så roligt, men däremot att det 2021 började vända uppåt igen :)
Vad gäller antalet döpta är Hillsong i en klass för sig själva. De har döpt cirka 2000 personer det senaste årtiondet. På en fin andraplats kommer Smyrna Göteborg som har döpt cirka 1000 personer. En församling som sticker ut är SOS Church i Stockholm, som har döpt lika många som de är medlemmar i församlingen! Fler församlingar som har döpt många under dessa år är Stockholm Filadelfia, Jönköping, Västerås, Uppsala, Borås, Citykyrkan, Malmö, Eskilstuna, Lifecenter, Ulriksbergskyrkan, Botkyrka, Skövde, Boden, Söderhamn och Härnösand.
Spaning
Avslutningsvis kan jag konstatera att Pingströrelsen expanderade i samband flyktingväckelsen och Hillsongs kaboom. Men bortser man från de två tillskotten så rör sig Pingströrelsen i en långsam nedåtgående kurva.
I mitt pastorala ledarskap har jag alltid strävat efter att ta tillvara på det som den helige Ande gör och haka på. När jag jobbade i Bankeryd var det moppe-ungdomar och i Timrå/Härnösand har det varit flyktingar. Jag har sett att Gud har gjort någonting bland dessa grupper och velat vara med.
Det är ju lite så en väckelserörelse fungerar. Att bara förvalta är inte riktigt vår grej, även om det givetvis också är viktigt. Pingströrelsen, när den är som bäst, är en väckelserörelse som åker surfbräda på Andens vågor. Vi kan inte skapa en väckelsevåg själva, men vi kan vara förberedda, ivriga och passa på när den kommer.
Så Pingströrelsens stora ödesfråga är vad den helige Ande ska göra härnäst? Själv är jag övertygad om att den väckelsevågen redan har börjat, men vi är inte riktigt med på tåget. Nämligen bland de pentekostala migrantförsamlingar som har börjat poppa upp överallt i Sverige. Vill vi i Pingströrelsen vara med på den vågen måste vi damma av surfbrädan och hoppa i vattnet.
Comments 1
Intressant! Det är alltid spännande att se utvecklingstrender. De har alltid orsaker och är omutliga i sin tydlighet. Hillsongs uppgång korrelerar med all sannolikhet till andra församlingars nedgång och utplaningen 2018 visar förmodligen när det var slut på dem som ville byta församling från någon annan till dem. Ungefär som när Livets ord peakade och sedan stannade i tillväxt.
Att flyktingväckelsen och ordnandet av migrantförsamlingar är några av orsakerna till nettoökningen under den senare delen av 10-talet är nog en korrekt analys. Även Hillsongs dopsiffror under den första tiden naturligtvis, rörelse generar alltid värme.
Christian, via mejl skickar jag lite statistik som jag tagit fram över frikyrkorna i Sverige, Equmeniakyrkan Pingströrelsen och Svenska kyrkan. Statistiken spänner över tiden 1860 fram till nu och är i sig ganska dyster. Det ska bli intressant att se om Pingströrelsen kommer att följa samma trend som de andra samfunden, den ligger ju så att säga 50 år efter i tid (från 1910).
Ännu intressantare är ju att fundera över vad som skulle behöva ske för ett långsiktigt och tydligt positivt trendbrott vad det gäller Pingströrelsen så att den inte per automatik går exakt samma framtid till mötes som de andra samfunden, men 50 år efter dem.
Krister Nordin