- 1Efter Ahabs död gjorde Moab uppror mot Israel.
- Moab var ett land som låg öster om Döda havet. Kung David hade kuvat moabiterna på sin tid och Moab hade varit under Israels kontroll sedan dess (2 Sam 8:2). När Ahab dör så passar Moab på att göra uppror och befria sig själva från Israels överhöghet.
- 2Ahasja föll ner genom gallret i sin övre sal i Samaria och skadade sig så att han blev sjuk. Då skickade han efter sändebud och sade till dem: ”Gå och fråga Baal-Sebub, guden i Ekron, om jag skall bli frisk från denna sjukdom.”
- Kung Ahasja var med om en olycka och slog sig allvarligt när han ramlade från andra våningen i sitt palats. Vid denna tid hade många hus en övre våning med balkonger försedda med trägaller för att hindra insyn, men som kunde gå sönder lätt.
- Jesus är tydlig i Luk 13:4–5 att man inte drabbas av olyckor bara för att man är en syndare. Olyckor kan drabba vem som helst, oavsett om man är kung eller slav, rättfärdig eller orättfärdig. Det som avgör om man är rättfärdig är inte huruvida man drabbas av olycka eller inte, för det gör alla förr eller senare, mer eller mindre, utan snarare hur man hanterar olyckan man drabbats av.
- Det första kung Ahasja gör när han drabbats av olycka är att söka råd hos avguden Baal-Sebub. Detta trots att Yahweh är Israels Gud och trots att det finns en mäktig profet och Gudsman i landet.
- Ekron var en viktig filisteisk stad cirka 4 mil väst om Jerusalem.
- ”Baal-Sebub” betyder ”flugornas herre”. Baal framställdes ibland som en gud som helade människor genom att fördriva flugor. Detta eftersom flugor flög mellan avföring och spred sjukdomar till människor. Om Baal-Sebub ansågs vara en läkedomens gud som kunde hela människor från sjukdomar så blir det mer begripligt varför kung Ahasja vände sig till just den guden för råd om sitt sjukdomstillstånd.
- ”Baal-Sebub” skulle också kunna vara en nedsättande ordlek av israeliterna på ”Baal-Sebul” som betyder ungefär ”herre över den (himmelska) boningen”.
- I Nya testamentet kallas Djävulen ibland för Beelsebul (Luk 11:15-23).
- 3Men Herrens ängel hade sagt till tisbiten Elia: ”Stå upp och gå och möt sändebuden från kungen i Samaria och säg till dem: Är det därför att det inte finns någon Gud i Israel som ni går och frågar Baal-Sebub, guden i Ekron? 4Därför, säger Herren så: Du skall inte komma upp ur den säng där du har lagt dig, ty du måste dö”. Och Elia gick.
- På Gamla testamentets tid var det inte ovanligt att man tillbad flera olika gudar beroende på vad man var i behov av. Man bad till en gud för att få bra skörd, en annan gud för att få ett bra äktenskap och en tredje gud för att bli botad från sin sjukdom. Så när Ahasja vänder sig till Baal-Sebub för att bli frisk så betyder inte det nödvändigtvis att han helt övergett tron på Herren Gud. Många av israeliterna bad både till Herren Gud och till andra gudar.
- Kung Ahasjas bön och vädjan till avguden Baal-Sebub var inte dold för Herren. Gud har ett intresse av att ha en relation till sitt folk och vill inte att de ska vända sig till någon annan gud. Herren Gud vill inte ha någon konkurrens utan vill vara Israels enda Gud.
- Varken Gud eller Elia har blivit tillfrågad men svarar ändå. Guds ord genom profeten Elia är att kung Ahasja kommer att dö. Detta är inget ”straff” från Gud utan en konsekvens av att Ahasja ramlade. Tack vare att Ahasja får veta hur det kommer gå erbjuds han en möjlighet att omvända sig innan han dör.
- 5När sändebuden kom tillbaka till kungen, frågade han dem: ”Varför kommer ni tillbaka?” 6De svarade honom: ”En man kom emot oss och sade till oss: Gå tillbaka till kungen som har sänt er och säg till honom: Så säger Herren: Är det därför att det inte finns någon Gud i Israel som du sänder bud för att fråga Baal-Sebub, guden i Ekron? Därför skall du inte komma upp ur den säng där du har lagt dig, ty du måste dö.” 7Kungen frågade dem: ”Hur såg den mannen ut som kom emot er och talade till er på det sättet?” 8De svarade honom: ”Mannen bar en hårmantel och hade en lädergördel om höfterna.” Då sade han: ”Det var tisbiten Elia.”
- Kung Ahasjas sändebud fullföljer inte sitt uppdrag utan vänder tillbaka efter att de stött på Elia, som onekligen måste ha gjort ett starkt intryck på sändebuden.
- Profeter vid denna tid verkar ibland ha klätt sig i någon form av ”hårmantel” (Sak 13:4). Även Johannes Döparen var klädd i en hårmantel med ett läderbälte om höften, något som bland annat ledde till att folk kopplade samman Johannes med Elia (Joh 1:19-21).
- 9Han sände ett befäl med femtio man till Elia. När denne kom upp till honom, där han satt på toppen av berget, sade han till honom: ”Du gudsman, kungen befaller dig att komma ner.” 10Elia svarade befälet: ”Om jag är en gudsman skall eld komma ner från himlen och förtära dig och dina femtio man.” Då kom eld ner från himlen och förtärde honom och hans femtio man.
- Det verkar som att både kung Ahasja och hans befäl förstår att Gud är verklig och att Elia är hans profet och ”gudsman”, men samtidigt vill de inte ödmjuka sig inför Gud utan istället på ett arrogant sätt gripa Elia med våld. Det visar att varken kung Ahasja eller hans befäl har någon respekt för Elia eller Gud. Det faktum att kungen sänder ett befäl med så många som femtio soldater för att gripa en gammal gubbe visar att de verkligen förstår hur potentiellt stark Herren Gud är.
- Om du med berått mod kommer emot Gud med femtio man och är redo att strida då kanske du inte ska bli förvånad om Gud visar sin makt.
- Märk väl att Elia inte själv sänder ned någon eld från himlen utan överlåter det åt Gud. Som profet har Elia inte någon rätt att på eget bevåg döda 50 soldater hur som helst. Elia överlät domen åt Herren (Rom 12:19).
- Det är ironiskt att när befälet befaller Elia att ”komma ner” så kom istället eld ”ner från himlen”.
- 11Ahasja sände till honom ett annat befäl med femtio man. Denne sade till honom: ”Du gudsman, så säger kungen: Kom genast ner!” 12Elia svarade och sade till dem: ”Om jag är en gudsman skall eld komma ner från himlen och förtära dig och dina femtio man.” Då kom Guds eld ner från himlen och förtärde honom och hans femtio man.
- Istället för att låta de femtio soldaternas död leda till insikt om hur omöjligt det är att strida mot Herren så förhärdar sig kung Ahasja ännu mer och sänder femtio man till!
- Istället för att ödmjuka sig och komma till Elia med respekt så väljer kung Ahasja att gå ännu hårdare fram. När befäl nummer två kommer fram upprepar han samma misstag som sin företrädare, men lägger till ”kom genast ner!”
- Det går inte att tvinga vare sig Gud eller hans profeter till lydnad. Om man inser att man de facto strider mot Gud bör man ödmjuka sig och omvända sig.
- 13Åter sände han i väg ett tredje befäl med femtio man. Denne drog dit upp, och när han kom fram föll han ner på sina knän för Elia och bad honom: ”Du gudsman, låt mitt liv och dessa dina femtio tjänares liv vara värt något i dina ögon. 14Se, eld har kommit ner från himlen och förtärt de första två befälen med deras femtio man. Men låt nu mitt liv vara värt något i dina ögon.” 15Herrens ängel sade till Elia: ”Gå ner med honom och var inte rädd för honom.” Då reste Elia sig och gick med honom ner till kungen.
- Det tredje befälet närmade sig profeten Elia med ödmjukhet och en insikt om att han verkligen var en gudsman. Han hade ingen som helst lust att strida mot vare sig Herren eller Herrens profet.
- Kung Ahasja försökte fåfängt betvinga Gud med hjälp av mänsklig militär makt och misslyckades. Men när det tredje befälet närmar sig profeten med ödmjukhet tas han emot av Gud.
- En viktig lärdom från denna episod är att man alltid ska närma sig Gud i ödmjukhet och respekt. Vi har ingen rätt att varken tysta Guds ord eller kräva av Gud att han ska hela oss. Gud är Gud och människa är människa.
- 16Han sade till denne: ”Så säger Herren: Eftersom du skickade sändebud för att fråga Baal-Sebub, guden i Ekron, som om det inte fanns någon Gud i Israel som du kunde fråga, därför skall du inte komma upp ur den säng som du har lagt dig i, ty du måste dö.”
- Elia framför exakt samma budskap till kung Ahasja som han framförde till kungens sändebud. Elia ändrade eller förskönade inte sitt budskap beroende på vem han talade till. Oavsett om han talade till kungen eller till vanligt folk så var han lika tydlig och modig.
- När de två första befälen närmade sig Gud med militär makt och aggressivitet ledde det till deras död. När det tredje befälet närmade sig Gud i ödmjukhet och respekt fick han leva. Detta visar oss att om kung Ahasja hade valt att ödmjuka sig och närma sig Gud med respekt hade han fått leva. Istället valde han att närma sig Gud med militär makt och aggressivitet och dog.
- 17Och Ahasja dog enligt det ord som Herren hade talat genom Elia. Joram blev kung efter honom i Jorams, Josafats sons, Juda kungs, andra regeringsår. Ahasja hade nämligen ingen son. 18Vad som mer finns att säga om Ahasja och vad han gjorde, det är skrivet i Israels kungars krönika.
- Kung Ahasja förlorade kontrollen över Moab, han ramlade i en klantig olycka, han vände sig till avgudar för att få hjälp och han försökte använda militärt våld mot Gud. Till slut dog han på grund av sin egen klantighet. Kung Ahasja framstår som ett bra exempel på en dålig ledare.
- Kung Ahasjas korta medverkan i Bibeln börjar med att han är med om en klantig olycka och avslutas med att han dör. Mellan början och slutet på hans berättelse finns den andliga lärdomen att vägen till livet går genom att närma sig Gud med ödmjukhet och respekt.
Toggle the Widgetbar