Näst sista dagen på semestern. Idag åkte vi till Vivstavarv. Vi bodde där ett par år när jag var pastor i Timrå Pingst. Jag och Konrad återupplevde gamla minnen från ”stenstranden” och ”vårt ställe”. Häftigt för en sjuåring att vara tillbaka på platsen där han fick sina första minnen.
Själv mindes jag med värme ”bönevägen”. Där på promenadstråket nere vid vattnet har jag gått mina bönepromenader många, många gånger. Där har Herren talat till mig vid några tillfällen. Där har Jesus gett mig kraft att orka vidare. Där har han lyssnat på mitt tjat och gnäll.
Jag tror det är viktigt att hitta sådana speciella platser där man finner ro och kan spendera tid tillsammans med Herren. En del fastnar för fåtöljen, andra trivs bäst i öppna landskap. Andra ber på väg till jobbet. Spelar inte någon jättestor roll hur och vart man ber, bara man hittar något som passar.