“1En dag sade Sauls son Jonatan till sin vapenbärare: ”Kom, så går vi över till filisteernas förpost där på andra sidan.” Men detta talade han inte om för sin far. 2Saul befann sig då vid Gibeas gräns, under granatträdet i Migron, och folket som han hade hos sig utgjorde omkring sexhundra man.” (1Sam 14:1–2)
Samtidigt som kung Saul sitter under sitt granatäppelträd och funderar på hur han ska besegra över 30 000 filisteiska soldater med sina blott 600 obeväpnade män, så beger sig hans son Jonatan iväg för att se hur Gud har tänkt lösa den uppkomna situationen.
Men Jonatan beger sig inte iväg ensam, han tar med sig sin vapenbärare, en slags assistent som hjälper Jonatan på olika sätt, bland annat genom att bära hans vapen. Vapenbäraren är anonym och fick ingen cred för den seger som Jonatan sedermera vann. Men faktum är att vapenbäraren var tvungen att vara minst lika modig och duktig som Jonatan, och förmodligen hade Jonatan inte ens kunnat bege sig in i striden utan vapenbäraren.
Kanske är du som Jonatan, att Gud har lagt något på ditt hjärta som han kallar just dig till att göra. Gå då och var frimodig i din kallelse! Men kanske har inte Gud gett dig en specifik uppgift, utan snarare kallar dig till att vara någon annans vapenbärare?
Det är i så fall en mycket hedersam uppgift som kräver minst lika mycket mod och arbete, men som inte resulterar i motsvarande uppmärksamhet. Kanske kommer folk inte ens veta om hur mycket du har gjort för Guds rike, du kanske förblir lika anonym som Jonatans vapenbärare? Men för dig är det viktigare att tjäna Gud än att bli känd och få ära för allt du har gjort. Men Gud ser allt och känner ditt hjärta. Låt oss tjäna Herren tillsammans, oavsett om vi är en Jonatan eller en vapenbärare!