Apg 9:1-19 – Paulus på Damaskusvägen

¹ Saulus, som fortfarande andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen ² och bad att få med sig brev till synagogorna i Damaskus. Om han kunde finna några som hörde till ’den vägen’, män eller kvinnor, skulle han fängsla dem och föra dem till Jerusalem. ³ Men när han på sin resa närmade sig Damaskus, strålade plötsligt ett ljussken från himlen omkring honom. ⁴ Och han föll till marken och hörde en röst som sade till honom: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig?”. ⁵ Han frågade: ”Vem är du, Herre?” Rösten svarade: ”Jag är Jesus, den som du förföljer. ⁶ Men stå upp och gå in i staden, så skall du få veta vad du måste göra.” ⁷ Männen som reste med honom stod där förstummade. De hörde ljudet men såg ingen. ⁸ Saulus reste sig upp från marken, och när hans ögon öppnades kunde han inte se. De tog honom då vid handen och ledde honom in i Damaskus. ⁹ Under tre dagar såg han ingenting, och han varken åt eller drack. ¹⁰ I Damaskus fanns en lärjunge som hette Ananias. Till honom sade Herren i en syn: ”Ananias!” Han svarade: ”Här är jag, Herre.” ¹¹ Herren sade till honom: ”Bege dig till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas hus efter en man som heter Saulus och är från Tarsus, ty se, han ber. ¹² Och i en syn har han sett en man som heter Ananias komma in och lägga händerna på honom för att han skall se igen.” ¹³ Då svarade Ananias: ”Herre, jag har hört av många hur mycket ont den mannen har gjort mot dina heliga i Jerusalem. ¹⁴ Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn.” ¹⁵ Men Herren sade till honom: ”Gå! Han är ett redskap som jag utvalt för att bära fram mitt namn inför hedningar och kungar och inför Israels barn. ¹⁶ Och jag skall själv visa honom, hur mycket han måste lida för mitt namns skull.” ¹⁷ Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: ”Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.” ¹⁸ Genast var det som om fjäll föll från hans ögon, och han fick sin syn igen och blev döpt. ^19a Sedan åt han och fick nya krafter.

1. ¹ Saulus, som fortfarande andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen ² och bad att få med sig brev till synagogorna i Damaskus. Om han kunde finna några som hörde till ’den vägen’, män eller kvinnor, skulle han fängsla dem och föra dem till Jerusalem.
   1. Paulus, som tidigare förföljt kristna i Jerusalem, beger sig nu till staden Damaskus för att förfölja kristna även där. Paulus är uppbackad av den religiösa judiska eliten i Jerusalem.
      1. Den extrema religiösa iver som Paulus upplever, kan vara oerhört farlig. Den som tror sig göra Guds vilja kan vara beredd att utföra precis vad som helst. Det är inget fel på att vara religiöst ivrig, men man måste tänka på vilken frukt ens iver får. I detta fall leder Paulus iver till mord, förföljelse och våld. En mer rättriktad religiös iver skulle leda till evangelisation, hjälpa fattiga, bygga sjukhus, leda folk till frälsning, etc.
   2. De första kristna kallade inte sin tro för ”kristendomen” utan för ”Vägen” (Apg 16:17, 18:25-26, 19:9, 19:23, 22:4, 24:14, 24:22, 2 Pet 2:2). Jesus kallade också sig själv för ”Vägen” (Joh 14:6) vilket visar på den tydliga samhörighet som finns mellan Jesus och hans lärjungar.
      1. Det grekiska ordet för ”väg” är ”hodos” och har sin motsvarighet i det hebreiska uttrycket ”halakha”. Båda dessa ord kan också innebära ”vandring”, ”uppförande” eller ”sätt att leva”.
         1. Gud vill inte att människan ska gå ”sin egen väg” utan ”Guds väg” genom att lyda Guds befallningar. Att gå Guds väg innebär i Gamla testamentet att Israels folk skulle leva i förbundet med Gud och lyda den lag som Gud gav Israel via Mose. Att gå Guds väg innebär i Nya testamentet att alla människor ska lyda Guds befallningar genom att tro på Jesus. Israel lyder Guds befallningar till Mose genom att lyssna på Jesus undervisning eftersom Jesus är den som förkunnar Mose lag rätt.
         2. Den som går på ”fel väg” är den som förvränger ”Herrens raka vägar” och riskerar då att slås i blindo (Apg 13:10-11). Den som vill gå på Guds raka väg bör istället ”bana väg för Herren” och göra ”stigarna raka för honom” (Luk 3:4).

2. ³ Men när han på sin resa närmade sig Damaskus, strålade plötsligt ett ljussken från himlen omkring honom. ⁴ Och han föll till marken och hörde en röst som sade till honom: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig?”. ⁵ Han frågade: ”Vem är du, Herre?” Rösten svarade: ”Jag är Jesus, den som du förföljer. ⁶ Men stå upp och gå in i staden, så skall du få veta vad du måste göra.”
   1. Vägen mellan Jerusalem och Damaskus är cirka 24 mil och tar ungefär fyra till sex dagar. Mitt på dagen, när solen skiner som starkast, upplever Paulus ett ännu starkare ljussken från himlen (Apg 26:13).
   2. Paulus faller till marken, ett beteende som är fullt rimligt när man kommer i närheten av Gud. En människa som möter Guds helighet kan reagera på olika sätt; man kan bli skräckslagen, ödmjukad, paff, etc.
      1. Själv har jag vid ett tillfälle varit med om något liknande. Jag gick på Bjärka-Säbys bibelskola och skulle eventuellt bli ungdomspastor i Filadelfia Bankeryd. Jag hade precis släckt lampan och gått och lagt mig, och fick plötsligt till min stora förvåning se Jesus stå vid sidan av sängen! Jag kunde inte se några exakta detaljer, det var som en mix mellan en ”riktig” syn och en andlig syn. Jag såg inte några detaljer i Jesus utseende, men han utstrålade ett vitt sken, och jag kunde tydligt förstå att det var just Jesus som stod vid min sida, eftersom han sa till mig: ”Det är min församling”. Dessa ord fick mig att omedelbart tänka på Jesu ord till Petrus i Matteus 16:18: “Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den”. I och med dessa ord förstod jag att Jesus hade kontroll över situationen. Om Jesus vill att jag ska bli ungdomspastor i Bankeryd så kommer jag att bli det eftersom församlingen tillhör Jesus och inte Bankeryds äldstekår. I och med dessa ord förstod jag att jag kommer att bli ungdomspastor i Bankeryd eftersom Jesus ville det. Jag kunde tryggt slappna av och lita på Guds omsorg. Numera ser jag denna upplevelse som min personliga kallelse till att bli pastor.
      2. Ett av kriterierna för att vara en ”apostel”, är enligt Apg 1:21-22 att man personligen har mött den uppståndne Jesus. Detta möte med Jesus som Paulus har på vägen till Damaskus använder Paulus sedermera som ett argument för att han är en apostel (1 Kor 9:1–2).
   3. När Gud upprepar en persons namn så signalerar det att budskapet är av största vikt! De övriga personer i Bibeln som har fått sådana tilltal är endast Abraham (1 Mos 22:11), Jakob (1 Mos 46:2), Mose (2 Mos 3:4), Samuel (1 Sam 3:10), Marta (Luk 10:41) och Simon Petrus (Luk 22:31).
   4. Jesus fråga till Paulus: ”Varför förföljer du mig?” visar på den tydliga identifikation som Jesus gör med sin förföljda församling. Jesus tar det personligt när någon förföljer kristna, eftersom alla troende är lemmar i Kristi kropp (1 Kor 12) och Jesus fortsätter sitt arbete på jorden via sin församling (Luk 1:1).
   5. En av de viktigaste lärdomarna från Jesu kallelse av Paulus, är att Jesus kan använda och omvända vem han vill. Ingen människa är för långt bort från Herren att de inte kan vända om och börja tjäna honom. Därför ska man aldrig ge upp om någon och alltid vittna om Jesus till allt och alla.

3. ⁷ Männen som reste med honom stod där förstummade. De hörde ljudet men såg ingen.
   1. Ett möte med Gud är alltid personligt. Även om det är många människor runtomkring så är vår upplevelse av Herren alltid individuell. Personligen har jag i gudstjänster starkt upplevt Guds närvaro, samtidigt som folk runtomkring mig gäspat och uttråkade velat gå därifrån. Har även upplevt det motsatta, att folk runtomkring mig starkt upplevt Guds närvaro samtidigt som jag inte känner någonting. Upplevelsen av Gud är alltid personlig och individuell.

4. ⁸ Saulus reste sig upp från marken, och när hans ögon öppnades kunde han inte se. De tog honom då vid handen och ledde honom in i Damaskus. ⁹ Under tre dagar såg han ingenting, och han varken åt eller drack.
   1. Paulus trodde att han hade ljus över situationen när han förföljde de kristna, men nu visar Jesus honom att han egentligen var blind över sanningen.
   2. Paulus var så tagen, paff och ödmjukad över mötet med Jesus att han inte kan göra något annat än att sitta still i blindo i tre dagar utan att varken äta eller dricka. Hela Paulus värld rasar samman och han blir tvungen till att totalt omvärdera sitt liv, sin tro och sina handlingar.
   3. På samma sätt som Jesus var död i graven i tre dagar, så dör den gamla Paulus i tre dagar, för att sen tillsammans med Jesus uppstå till ett nytt liv.

5. ¹⁰ I Damaskus fanns en lärjunge som hette Ananias. Till honom sade Herren i en syn: ”Ananias!” Han svarade: ”Här är jag, Herre.” ¹¹ Herren sade till honom: ”Bege dig till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas hus efter en man som heter Saulus och är från Tarsus, ty se, han ber. ¹² Och i en syn har han sett en man som heter Ananias komma in och lägga händerna på honom för att han skall se igen.”
   1. Ananias beskrivs i Apg 22:12 som en ”from och lagtrogen man som alla judar i staden talade väl om”. Han verkar ha varit en vanlig enkel kristen som bodde i Damaskus. Detta visar oss att Gud inte bara har uppgifter åt apostlar, profeter, pastorer och evangelister, utan att Gud vill använda alla som är villiga att tjäna honom.
   2. För att Paulus skulle lyssna behövde Jesus konfrontera honom kraftigt, slå honom till marken och tala till honom övertydligt. Men för att Ananias ska lyssna på Herren så behövde Jesus tala på ett enkelt sätt genom en syn.
      1. Jämför exempelvis hur Gud talar till den babyloniske kungen Belsassar genom en hand som skriver en skrift på väggen (Dan 5), och hur Gud talar till profeten Elia genom en stilla susning (1 Kung 19). För den som lever i synd långt borta från Herren behöver Gud tala övertydligt, men för den som lever nära Gud och är lyhörd, så räcker det med att Gud viskar sina ord i stillhet.
   3. Det är ingen slump att Paulus blir frälst och en del av ”Vägen” just på den ”Raka gatan”. Tidigare har han förvrängt ”Herrens raka vägar” och slagits i blindo (se parallell i Apg 13:10-11). Den som vill gå på Guds raka väg bör ”bana väg för Herren” och göra ”stigarna raka för honom” (Luk 3:4).

6. ¹³ Då svarade Ananias: ”Herre, jag har hört av många hur mycket ont den mannen har gjort mot dina heliga i Jerusalem. ¹⁴ Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn.”
   1. Rent mänskligt är det fullt förståeligt att Ananias tvekar inför att gå till Paulus, han har hört talas om honom och förmodligen börjat förbereda sig på den förföljelse som snart skulle börja i Damaskus.
   2. När man upplever en kallelse eller en uppgift från Gud är det väldigt viktigt att pröva den. Det finns en möjlighet att man har hört fel eller missförstått. Det är alltså inte fel att ställa följdfrågor till Gud och öppna sitt hjärta för eventuell oro. Är det en stor, viktig eller till och med farlig uppgift är det bra att vänta tills man får en bekräftelse på att man har hört Guds röst rätt.

7. ¹⁵ Men Herren sade till honom: ”Gå! Han är ett redskap som jag utvalt för att bära fram mitt namn inför hedningar och kungar och inför Israels barn. ¹⁶ Och jag skall själv visa honom, hur mycket han måste lida för mitt namns skull.”
   1. Gud upprepar uppgiften som han ger till Ananias. Ibland är det bra att man får sin kallelse bekräftad.
   2. Gud visste hur han ville använda Paulus redan innan Paulus hade blivit frälst. Gud såg något i Paulus som han kunde använda samtidigt som Paulus förföljde de kristna. Detta visar oss att vi aldrig ska ge upp hoppet om någon människa. Även den värsta sortens kriminell kan få ett personligt möte med Jesus och börja ett nytt liv tillsammans med Herren.
   3. Det Ananias såg när han mötte Paulus var vid detta tillfälle en bruten och blind man, men det Gud såg i Paulus var ett uppdrag att nå hedningar, kungar och Israel med evangelium.
   4. Med en stor kallelse följer också stora påfrestningar och utmaningar. Paulus skulle komma att bli en av de mest betydelsefulla kristna genom världshistorien, men han skulle också få lida mer än de flesta. På så sätt så följer han i Jesu fotspår eftersom även Jesus fick lida väldigt mycket. Men den som får lida för Kristus kommer också att få bli salig och förhärligad tillsammans med Kristus (Matt 5:11 & Rom. 8:17).

8. ¹⁷ Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: ”Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.” ¹⁸ Genast var det som om fjäll föll från hans ögon, och han fick sin syn igen och blev döpt. ^19a Sedan åt han och fick nya krafter.
   1. Det krävdes stort mod av Ananias att aktivt söka upp sin förföljare och be för honom. Eftersom Paulus inte kunde se så säger Ananias ”broder” och lägger sina händer på honom för att visa att han kommer som en vän och inte som en fiende.
   2. Fram tills detta tillfälle har Paulus varit blind, nerbruten, förtvivlad och tvingats omvärdera hela sitt liv. Men från och med nu börjar Paulus nya liv.
      1. För en del människor krävs det att man kommer längst ner på botten av sitt liv innan man är redo att ta emot Jesus som sin frälsare. När en människa är så långt nere i den tragiska dyn, då är det viktigt att man möter en vän som Ananias, som inte skräms bort utan istället söker upp.
      2. Paulus nya liv började med en broders förbön, uppfyllelse av den helige Ande, ett mirakel och dop. Det vittnar om vad resten av hans liv skulle handla om.