Uppenbarelseboken 1:1-3 – Inledning

¹Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. Han gjorde det känt genom att sända sin ängel till sin tjänare Johannes, ²som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd, allt vad han själv har sett. ³Salig är den som läser upp och saliga är de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den. Ty tiden är nära.

• ¹Detta är Jesu Kristi uppenbarelse
  • Ordet ”uppenbarelse” är ”apŏkalupsis” på grekiska och kan översättas till ”avslöjande”, ”manifestation” eller ”uppenbarelse”.
    • Av det grekiska ordet ”apŏkalupsis” har vi fått ordet ”apokalyptik”, vilket är en litterär genre som syftar till att avslöja och uppenbara framtida profetiska händelser framförallt i den sista tiden. Exempel på apokalyptiska texter i Bibeln är: Daniels bok kapitel 7-12, Matteus 24, Markus 13, 2 Thess 2 och Uppenbarelseboken.
  • Det är viktigt att förstå att denna ”uppenbarelse” är ”Jesu Kristi uppenbarelse”. Det är Jesus som äger denna uppenbarelse och som väljer att visa (uppenbara) den för aposteln Johannes som sen får skriva ner den så att alla vi andra kan få ta del av den.
  • Vad uppenbarar Jesus i denna skrift?
    • För det första så är Uppenbarelseboken en uppenbarelse om Jesus Kristus. I denna skrift får vi veta mer om Jesus och vem som sitter på tronen i himlen.
    • För det andra så avslöjar Jesus en hel del kunskap om den sista tiden, Antikrist och Guds dom.
  • Om vi bara läser Uppenbarelseboken för att få reda på mer om Antikrist eller den sista tiden, då har vi missat skriftens kanske främsta syfte, att uppenbara Jesus Kristus för oss.

• som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske.
  • I motsats till en ”apokryf”, vilket betyder ”dölja” eller ”hålla hemligt”, så är Uppenbarelseboken en ”apokalyps”, d.v.s. en ”uppenbarelse” eller ett ”avslöjande”.
    • Uppenbarelsebokens budskap är alltså något som Gud vill att hans tjänare ska veta. Att diskutera och försöka förstå denna skrift ligger alltså i linje med Guds vilja.
  • Vad menas med ”snart”? Tid är ju relativt och vad den ene uppfattar som snabbt uppfattar den andre som långsamt. Det har nu gått 2000 år sedan denna uppenbarelse så med mänskliga mått mätt kan vi nog konstatera att denna profetia inte har gått i uppfyllelse ”snart”, men ur Guds perspektiv så är ju ”en dag som tusen år och tusen år som en dag” (2 Petr 3:8).
    • Ordet ”snart” är ”en tachei” på grekiska och betyder inte nödvändigtvis att det ”snart kommer att ske” utan snarare att när den sista tiden väl börjar, så kommer det ”att ske snabbt”.
      • Denna tolkning stämmer väl överens med Jesu ord i Matt 24:22, där vi kan läsa att den sista tiden kommer att förkortas för ”de utvaldas skull”.

• Han gjorde det känt genom att sända sin ängel till sin tjänare Johannes, ²som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd, allt vad han själv har sett.
  • Här ser vi att Uppenbarelseboken nedtecknades av Johannes, men vi vet inte exakt vilken Johannes som avses, eftersom det var ett vanligt namn på Nya testamentets tid. Men den bästa gissningen är aposteln Johannes, något som den kristna traditionen är relativt överens om (se exempelvis Justinus Martyrens Dialog med juden Tryphon, kap 81).
    • Enligt Eusebius Kyrkohistoria skrevs Uppenbarelseboken under kejsar Domitianus svåra förföljelser av de tidiga kristna under mitten av 90-talet. (Eusebius Kyrkohistoria, bok III, kap 18).
  • Johannes fick denna uppenbarelse om Jesus Kristus av en ängel, som också vägledde och hjälpte Johannes att förstå uppenbarelsen (Upp 5:2, 10:8-9, 17:7).

• ³Salig är den som läser upp och saliga är de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den. Ty tiden är nära.
  • I dag är det vanligt att ha en egen Bibel, men på Nya testamentets tid läste man högt från de bibliska skrifterna när man samlades till gudstjänst (2 Kor3:14). De första kristna lyssnade med andra ord till Bibeln snarare än läste
  • Inte nog med att man bör både läsa och lyssna på Uppenbarelseboken, man bör dessutom även ta vara på Uppenbarelsebokens budskap.
    • Vi vet inte exakt när Jesus kommer tillbaka, därför gäller det att alltid vara beredd på Jesu återkomst. Ett bra sätt att ta vara på Uppenbarelsebokens budskap är därför att leva sitt liv som att Jesus snart kommer att komma tillbaka. Vi bör inte skjuta upp vår helgelse till pensionsåldern, utan istället ständigt utvecklas i vår tro redan här och nu.
      • Eftersom Jesus kommer att komma som ”en tjuv om natten” så riskerar den som inte är ”andligt vaken” och förbereder sig redan här och nu, att missa Jesu återkomst (1 Thess 5:1–11, Matt 25:1-13).
    • Att läsa, lyssna och ta vara på Uppenbarelsebokens budskap är den första av sju ”saligprisningar” i Uppenbarelseboken (Upp 1:3, 14:13, 16:15, 19:9, 20:6, 22:7, 22:14).
      • Somliga kristna anser inte att Uppenbarelseboken bör läsas eller predikas, eller ens vara med i Bibeln. Men om Gud anser denna uppenbarelse så viktig att han sänder en ängel för att avslöja den för oss borde väl vi åtminstone anse den så viktig att vi läser den och anstränger oss för att försöka förstå den?

Texten du precis läst ingår i boken ”Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna” och går att beställa från Bokshopen.