1 Sam 13:1-7 – Kriget mot filistéerna

¹Saul hade nu varit kung ett år. När han regerade över Israel det andra året ²valde han ut åt sig 3 000 män ur Israel. Själv hade Saul 2 000 hos sig i Mikmash och i Betels bergsbygd, och 1 000 var hos Jonatan i Gibea i Benjamin. Men det övriga folket hade han låtit gå hem, var och en till sin boning. ³Jonatan angrep filisteernas utpost i Geba, och filisteerna fick höra det. Men Saul lät blåsa i horn över hela landet och säga: ”Detta skall hebreerna höra.” ⁴Så fick hela Israel höra att Saul hade angripit filisteernas utpost och att Israel genom detta hade blivit förhatligt för filisteerna. Folket kallades samman för att följa Saul till Gilgal. ⁵Filisteerna samlades då för att strida mot Israel med 30 000 vagnar och 6 000 ryttare och fotfolk så talrikt som sanden på havets strand. De drog upp och slog läger vid Mikmash öster om Bet-Aven. ⁶När israeliterna såg att de var i nöd, därför att folket ansattes så svårt, gömde de sig i grottor, i skogssnår och bland klippor, i fasta valv och i gropar. ⁷Somliga av hebreerna gick över Jordan in i Gads och Gileads land. Men Saul var fortfarande kvar i Gilgal, och allt folket som följde honom bävade.

• ¹Saul hade nu varit kung ett år.
  • Ofta tänker vi att Saul var den misslyckade kungen och David var den lyckade kungen, men åtminstone Sauls första år som kung var till synes helt okej. Hade det inte varit för det här kapitlets händelser så hade Sauls kungaätt levt vidare.
  • Situationen i Israel var inte speciellt bra. I vers 19-22 kan vi se att filistéerna kontrollerade Israels folk och tillät dem inte att arbeta som smeder eftersom de var rädda att israelerna då skulle smida svärd.
    • Filistéerna var militärt och teknologiskt sett totalt överlägsna israelerna. Man skulle kunna jämföra situationen med hur indianerna hade det när européerna anlände till Nordamerika.
    • För att israelerna skulle kunna vässa sina yxor eller plogbillar, så var de tvungna att bege sig ner till filistéerna.
    • I Israels armé var det bara Saul och hans son Jonatan som hade svärd och spjut.

• När han regerade över Israel det andra året ²valde han ut åt sig 3 000 män ur Israel. Själv hade Saul 2 000 hos sig i Mikmash och i Betels bergsbygd, och 1 000 var hos Jonatan i Gibea i Benjamin. Men det övriga folket hade han låtit gå hem, var och en till sin boning.
  • När Israel tidigare befunnit sig i krig har folket sammankallats utefter behov, men nu väljer Saul ut 3000 män som ska ingå i en stående armé.

• ³Jonatan angrep filisteernas utpost i Geba, och filisteerna fick höra det. Men Saul lät blåsa i horn över hela landet och säga: ”Detta skall hebreerna höra.” ⁴Så fick hela Israel höra att Saul hade angripit filisteernas utpost och att Israel genom detta hade blivit förhatligt för filisteerna.
  • Israel hade under en tid haft fred med filistéerna, men detta berodde enbart på att de hade böjt sig under filistéerna och låtit dem bestämma. Allt var frid och fröjd, filistéerna lät Israel vara så länge som de böjde sig under filistéerna och inte ställde till med något bråk.
    • Men är det verkligen rätt att Guds folk böjer sig under sin fiende bara för att få lite lugn och ro? Var det detta Gud tänkte när han gav Abraham löfte om landet Israel? Har inte Gud utvalt Saul att vara kung över Israel? Har inte Gud befriat sitt folk många gånger förr?
      • Jonatan nöjde sig inte med att vara kuvad av sina fiender, han var modig och visste att Gud är med Israels folk.
    • Vi kristna har inte filistéerna som fiender, men däremot strider vi mot ”furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna.” (Ef 6:12)
      • På samma sätt som Israel hade lugn och ro så länge som de böjde sig under fienden, så har vi lugn och ro när vi inte utmanar Djävulen. Så länge som vi är svaga och håller oss på vår plats så låter de oss vara, men så fort vi visar lite frimodighet betraktas vi som ”förhatliga”!
      • När vi frimodigt vittnar om vår tro på Jesus och gör vad vi kan för att sprida Guds rike, då utmanar vi vår fiende och det är mycket möjligt att han blir arg och går till motattack. Vi måste akta oss för att låta vår önskan om lite ”lugn och ro” vara viktigare för oss än att sprida evangeliet.
      • Det kan ibland vara svårt att avgöra ifall den situation man befinner sig i gör Djävulen glad eller arg. Om man stöter på motstånd, beror det på att man har gått fel eller på grund av att man har gått rätt, eller har det rent objektiva orsaker?
        • Om det plötsligt börjar regna, beror det på att det var Gud som sände regnet, djävulen som sände regnet, eller regnar det för att det är höst?
        • Om man inte alls vet om man har gått rätt eller fel så bör man be, studera Bibeln och samtala med någon andlig ledare.
      • Det är intressant att notera att det i vers 3 står att det var ”Jonatan” som angrep filisteernas utpost, men i vers 4 står det att det var ”Saul”. När Saul sprider nyheten om Jonatans hjältedåd tar han helt sonika själv åt sig äran för bedriften. Hur tror du det hade låtit ifall Jonatan hade förlorat striden?
        • Här ser vi ett första tecken på att allt inte står riktigt rätt till med Sauls ledarskap. Han var avundsjuk och ville inte att någon annan skulle bli prisad mer än honom själv, ett problem som han kommer brottas med ännu mer i den senare jämförelsen med David (1 Sam 18:5-9).
        • Vi ser också ett annat problem i Sauls ledarskap, han tar saken i egna händer, även om han egentligen inte har rätten att göra det.

• Folket kallades samman för att följa Saul till Gilgal. ⁵Filisteerna samlades då för att strida mot Israel med 30 000 vagnar och 6 000 ryttare och fotfolk så talrikt som sanden på havets strand. De drog upp och slog läger vid Mikmash öster om Bet-Aven.
  • Jonatan nöjer sig inte med lite lugn och ro i utbyte mot underkastelse. Men Jonatans hjältedåd har gjort filistéerna mycket upprörda och nu samlas både Israels och filistéernas arméer på varsitt håll.
  • Filistéerna måste ha blivit mycket upprörda för med en armé i den här enorma storleken är nog syftet att de slutgiltigt ska göra slut på israelerna!
  • Bibelforskarna är oense huruvida det verkligen var 30 000 vagnar som Folkbibeln översätter, eller om det, på grund av ett översättningsfel, var 3000 vagnar som Bibel 2000 översätter. Det troliga är att det var 3000 vagnar eftersom det bara fanns 6000 ryttare. Det är ju mer troligt att det var 2 ryttare på varje vagn än att varje ryttare hade 5 vagnar var.

• ⁶När israeliterna såg att de var i nöd, därför att folket ansattes så svårt, gömde de sig i grottor, i skogssnår och bland klippor, i fasta valv och i gropar. ⁷Somliga av hebreerna gick över Jordan in i Gads och Gileads land. Men Saul var fortfarande kvar i Gilgal, och allt folket som följde honom bävade.
  • Det var verkligen en miserabel situation för Israel: de flesta flyr och gömmer sig i gropar, de som är kvar hos Saul ”bävar” och de har bara två svärd att dela på mot en helt överväldigande stor armé som är ute efter att förinta dem.
    • Även om Israel knappast kunde få sämre odds så borde de minnas att om Gud är på deras sida så kan de besegra vilken fiende som helst.
      • På samma sätt behöver inte vi idag bli onödigt rädda för vår fiende, Djävulen, även om han kommer emot oss med till synes ett berg av oövervinnerliga problem.
      • “^20bAmen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er.” (Matt 17:20–21)
    • Israels folk hade många gånger tidigare haft problem med krigiska folk som ville förgöra dem, men kanske hade de hoppats att nu när de har en kung så kommer han att lösa deras problem. Men precis som tidigare så är det Gud som får gripa in och hjälpa dem.
      • Av detta kan vi lära oss den viktiga lärdomen att aldrig blint förlita oss på människor, utan på Gud. Kanske har du någon gång känt att bara du får vara med i den eller den församlingen så kommer dina problem att lösa sig, men efter ett tag inser du förhoppningsvis att dina problem inte egentligen löser sig av församlingen eller dess pastor, utan av Gud.
      • Vi troende av idag behöver lära oss att inte blint förlita oss på prästen eller pastorn när det gäller vår egen personliga relation med Gud. Guds tanke med våra liv är inte att vår andlighet består i att då och då gå till kyrkan och ta emot nattvard och sen nöja oss med det.
      • Om du endast ber och läser Bibeln när du är i kyrkan på söndagarna, då är du i farozonen för att ha överlåtit hela din andlighet till pastorn. Kom ihåg att Gud älskar dig och vill ha en personlig relation till dig.

Copyright 2014 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från Svenska Folkbibeln om inte annat anges.