Den senaste tiden har jag blivit mer och mer medveten om att jag är på en resa; lärandets resa. Jag har nu varit Jesu lärjunge i 14 år, och lär mig nytt hela tiden. Det som Jesus jobbar med mig extra mycket just nu är vad det innebär att vara pastor, föreståndare och pappa. Jag och min lille son Konrad har fått mycket tid för varandra nu på senaste tiden, och det har varit väldigt uppskattat. Jag håller på att lära Konrad att spela fotboll och fäktas :)
Jag har också funderat en del på vår församlings långsiktiga situation. Vi hade en ledardag i söndags och jag presenterade en liten analys jag gjort över vår situation:
Vår församling växer långsamt men stabilt, men vi lider till viss del av Norrlands-syndromet, att flera stabila och aktiva medlemmar flyttar söderut. Tillväxten sker främst genom invandring och ungdomar. Det leder till en situation där antalet stabila och aktiva minskar samtidigt som församlingen växer. Vi behöver bli både bättre på att integrera invandrare och ungdomar in i församlingen, samtidigt som vi förändrar församlingen så att invandrare och ungdomar känner sig mer hemma.
En spännande utmaning, eller hur? Om du har något gott råd eller förslag får du gärna dela med dig av dina tankar :)