Jona 1 – Jonas kallelse och flykt - Pastor Christian Mölk

¹Herrens ord kom till Jona, Amittajs son. Han sade: ²”Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika mot den, ty deras ondska har kommit upp inför mitt ansikte.” ³Men Jona steg upp för att fly till Tarsis, bort från Herrens ansikte. Och han for ner till Jafo och fann där ett skepp som skulle gå till Tarsis. Han betalade för resan och steg sedan ombord för att fara med dem till Tarsis, bort från Herrens ansikte. ⁴Men Herren sände en stark vind ut över havet, och en våldsam storm uppstod och skeppet var nära att krossas. ⁵Sjömännen blev förskräckta och ropade var och en till sin gud, och de vräkte lasten överbord för att lätta skeppet. Men Jona hade gått ner i det inre av skeppet och låg där i djup sömn. ⁶Då gick skeppets kapten till honom och sade: ”Hur kan du sova nu? Stig upp och ropa till din gud. Kanske skall den guden tänka på oss, så att vi inte förgås.” ⁷De sade till varandra: ”Låt oss kasta lott, så att vi får veta vem som har dragit denna olycka över oss.” Och när de kastade lott, föll lotten på Jona. ⁸Då sade de till honom: ”Säg oss för vems skull denna olycka har kommit över oss. Vad är ditt ärende och varifrån kommer du? Från vilket land är du och vilket folk tillhör du?” ⁹Han svarade dem: ”Jag är hebré, och jag fruktar Herren, himmelens Gud, som har gjort havet och det torra.” ¹⁰Då greps männen av stor förskräckelse och sade till honom: ”Vad är det du har gjort!” Av det han berättade fick männen veta att han flydde bort från Herrens ansikte. ¹¹Havet stormade mer och mer, och de sade till honom: ”Vad skall vi göra med dig, så att havet blir lugnt?” ¹²Då svarade han dem: ”Tag och kasta mig i havet, så skall havet bli lugnt. Jag vet att det är för min skull som denna starka storm har kommit över er.” ¹³Männen rodde för att komma tillbaka till land, men de kunde inte, ty stormen rasade allt värre. ¹⁴Då ropade de till Herren och sade: ”Herre, låt oss inte gå under för den där mannens skull och låt inte oskyldigt blod komma över oss, för du, Herre, har handlat efter din vilja.” ¹⁵Sedan tog de Jona och kastade honom i havet. Då lade sig havets raseri. ¹⁶Och männen greps av stor fruktan för Herren, och de offrade slaktoffer åt Herren och avlade löften.

¹Herrens ord kom till Jona, Amittajs son.
- Jona, Amittajs son, var en profet (samtida med profeten Amos) i nordriket Israel (2 Kung 14:25) under Jerobeam II:s tid (793-753 f.Kr.).
  - Namnet ”Jona” betyder ”duva” och hans namn stämmer väl överens med hans uppdrag, eftersom Gud sänder Jona som en ”fredsduva” till de krigiska assyrierna i Nineve i syfte att försöka förhindra den dom Gud snart kommer att verkställa om folket där inte omvänder sig.
  - Namnet ”Amittaj” betyder ”sanning” eller ”sanningssägare” och är ett mycket passande namn på en domsprofet.
- Uttrycket ”Herrens ord kom till Jona” visar oss att Gud kallade Jona till att vara en ”profet”. Det svenska ordet ”profet” är ”nabi” på hebreiska och betyder ursprungligen en ”talesman” eller ett ”språkrör”.
  - Det fanns ingen i Nineve som kunde höra Guds röst och därför skickas Jona till Nineve för att föra Guds talan där.
  - Ett exempel på en tidig ”nabi” är Aron, som var Moses nabi när han förde Moses talan inför Farao (2 Mose 7:1).
  - En profet är ofta en medlare mellan Gud och Guds folk. Profeten för Guds talan inför sitt folk (Jer 26:16-18) och kan även föra folkets talan inför Gud (Amos 7:2-3).
  - Att höra Guds röst och att få förmedla Guds ord är enligt Paulus en gåva från Gud som vi ska eftersträva eftersom den bygger upp församlingen (1 Kor 14:1-5).
- Under tiden som Jona verkade som profet i Israel så blomstrade landet, växte till ytan och var väldigt rikt. Även om kung Jerobeam II gjorde det som var ”ont i Herrens ögon” så fick Jona i uppdrag att profetera att Jerobeam skulle vinna tillbaka ”Israels område från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet” och att Gud beskyddar Israel och ger dem framgång eftersom han lovat att Israels namn inte ska bli ”utplånat från jorden”. Jerobeam återerövrade stora landområden och tog dessutom Damaskus åt Israel (2 Kung 14:23-29).
  - Samtidigt kan vi se att den samtida profeten Amos fördömde Israels sociala orättvisor i och med den rikedom som fanns i landet och inte nog med det; profeten Hosea fördömde även Israels ”andliga otrohet” och avgudadyrkan.
    - Vi ser alltså att Herren välsignade Israel trots att de varken älskade Gud eller sin medmänniska nämnvärt. Framgång beror alltså inte alltid på att allting står rätt till. Gud välsignar inte automatiskt så fort som vi blir renläriga eller handlar rätt. Man kan med andra ord inte luta sig tillbaka och tro att allt står rätt till bara för att man upplever framgång och tillväxt.
  - Dock finns det ingenting i Bibeln som tyder på att Jona framförde någon kritik till kung Jerobeam II, tvärtom verkar han tro starkt på sitt lands framgång och inte alls benägen att hjälpa andra länder. Det kanske är därför som just han får i uppdrag att profetera över Nineve.

²”Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika mot den, ty deras ondska har kommit upp inför mitt ansikte.”
- Nineve är en väldigt gammal stad som cirka år 700 f.Kr. gjordes till Assyriens huvudstad av Assyriens kung Sanherib.
- Även om säkert många i Israel visste om att Gud är hela världens Gud, så var han ändå starkt kopplad till Israel på grund av löftena till patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. De andra nationerna, inklusive assyrierna, hade sina egna gudar och det fanns inte direkt någon stark missionsiver hos israeliterna till att sprida tron på Gud till andra länder. Tvärtom finns det snarare en motvilja hos åtminstone Jona.
  - Genom hela Bibeln är det väldigt tydligt att även om Gud har ett speciellt förbund med just nationen Israel, så är Gud ändå alla nationers Gud och han bryr sig om hela världen. Det borde alltså inte förvåna Jona att Gud vill leda assyrierna rätt, trots att Nineve ligger så långt som 80 mil från Jonas hemstad, Gat-Hefer, lika långt som mellan Timrå och Kalmar.
  - Hos den med Jona samtida profeten Amos kan vi läsa: “Är ni inte i mina ögon som nubierna, ni Israels barn? säger Herren. Förde jag inte Israel upp ur Egyptens land, filisteerna från Kaftor och arameerna från Kir?” (Am 9:7)
  - För Jona måste detta ha varit väldigt provocerande, han som hade i uppdrag att profetera välsignelse över Israel. Nu måste han alltså inse att Gud även bryr sig om Nineve.
- Det som orsakade Guds kallelse att förkunna för assyrierna i Nineve var enligt Gud att ”deras ondska har kommit upp inför mitt ansikte”. Bortsett från ”våld” så nämner inte Jona exakt vad för slags ondska assyrierna höll på med, men i profeten Nahums bok finner vi att det handlade om onda planer mot Herren (Nah 1:11), plundring (Nah 3:1), prostitution och trolldom (Nah 3:4) och kommersiellt utnyttjande (Nah 3:16).
  - Ibland kan man få för sig att Gud bara är de kristnas Gud, men egentligen är han ju hela världens Gud. Gud är till och med Gud för dem som ännu inte böjt sig för honom, Gud ser även dem.
  - Här ser vi också att om en nation är tillräckligt ondskefull och våldsam så reagerar Gud till slut.
  - Jonas uppdrag blir att berätta för assyrierna att Gud kommer att döma dem för deras ondska om de inte omvänder sig.
  - Det är sällan Gud ger en dom i Gamla testamentet som direkt verkställs. Det ges i stort sett alltid tid och möjlighet till omvändelse när Gud ger en dom.

³Men Jona steg upp för att fly till Tarsis, bort från Herrens ansikte. Och han for ner till Jafo och fann där ett skepp som skulle gå till Tarsis. Han betalade för resan och steg sedan ombord för att fara med dem till Tarsis, bort från Herrens ansikte.
- Hamnstaden Jafo, dagens Jaffa strax utanför Tel Aviv, tillhörde inte Israel på Jonas tid. Anledningen till att Jona undviker en israelisk hamnstad är för att han vill så långt bort från Israels Gud som möjligt.
- Varför flyr Jona så fort han får kallelsen?
  - För det första så var assyriernas huvudstad Nineve en mycket farlig plats för Jona. Att bege sig dit och predika Guds dom och mana dem till omvändelse är som om en jude hade begett sig till Berlin under Andra Världskriget och förkunnat Guds dom om de inte omvänder sig.
  - För det andra så ville inte Jona att assyrierna skulle omvända sig eftersom de då inte skulle få Guds straff över sig. Jona hade svårt att acceptera att Gud inte bara är Israels Gud utan hela världens Gud.
- Varför flydde Jona just till Tarsis?
  - Nineve låg 80 mil öster om Israel (dagens Irak) och Tarsis 400 mil väster om Israel (dagens Spanien). Nineve var den östligaste staden i det levantiska handelsområdet medan Tarsis var den västligaste. Med dåtidens skepp var Tarsis med andra ord så långt bort från både Israel och Nineve som möjligt.
    - Jona försöker dels fly från Israel, den plats där Gud har kontroll, och Nineve, den plats dit Gud kallar honom. Men snart kommer dock Jona att bli varse att Gud har kontroll även utanför Israels gränser.
- Gud har aldrig slutat att kalla olika personer till små och stora uppdrag. Kanske har du fått en kallelse av Gud att göra något speciellt? Kanske har du ansträngt dig till det yttersta för att komma bort från det Gud har kallat dig till? Du kanske känner igen dig i att din flykt bara krånglade till allt och ställde till med problem? I så fall är det dags för dig att lyssna på Gud och göra det som han kallar dig till.

⁴Men Herren sände en stark vind ut över havet, och en våldsam storm uppstod och skeppet var nära att krossas.
- Det var Gud själv som sände en våldsam storm så att skeppet nästan krossades. Ibland är det lätt att se på Gud som en snäll jultomte som ger oss saker när vi ber om det, men i Jona bok ser vi att Gud även är en dömande Gud som inte drar sig för att starta en våldsam storm i våra liv om vi inte gör som han säger.
- Gud kan både lugna stormarna i våra liv och orsaka stormarna i våra liv. Gud är en person och det går inte att göra någon automatik av detta. Om vi vill veta varför våra liv är som de är så behöver vi söka Gud och be han visa det för oss.
- Jonas olydnad höll på att leda även till andra människors elände.

⁵Sjömännen blev förskräckta och ropade var och en till sin gud, och de vräkte lasten överbord för att lätta skeppet. Men Jona hade gått ner i det inre av skeppet och låg där i djup sömn.
- Tarsus var en fenicisk koloni och hamnstad och det är mycket troligt att dessa sjömän var fenicier, med andra ord erfarna och duktiga sjömän. Om dessa sjömän blev förskräckta så var det verkligen en allvarlig storm.
- De allra flesta människor blir religiösa när de hamnar i någon form av livskris eller våldsam storm som man inte själv kan ta sig ur. Problemet är att dessa sjömän inte hade fått höra talas om Israels Gud och ropade därför förgäves, åtminstone tills Jona berättade om orsaken till stormen.
  - Det är därför det är så viktigt att sprida Guds ord så mycket som möjligt, för även om vederbörande inte är intresserad av att bli kristen just nu, så kommer de förhoppningsvis vända sig till Gud om de hamnar i en livskris.
  - Den här versen blir en påminnelse till oss att inte skjuta upp vår andliga utveckling på obestämd framtid. Vi vet aldrig när vi som bäst behöver Gud och därför gör vi bäst i att försöka lära känna honom redan här och nu.
- Hur kunde Jona sova så djupt mitt under en våldsam storm som skrämde slag på erfarna sjömän? Förmodligen därför att stormen i hans inre var mycket värre än stormen utanför.
- Det är ironiskt att en hednisk kapten måste väcka en sovande Gudsman och mana honom till bön! Den här versen är en tydlig uppmaning till oss kristna, som ju har lärt känna Gud, att inte sova samtidigt som det finns mängder med människor runtomkring som ropar till Gud utan att veta vem han är.
  - Det finns människor överallt som längtar efter Gud, men om ingen av oss som har lärt känna Gud berättar om honom så får de väldigt svårt att finna honom.
- Hur vet man om man är en ”sovande kristen” i behov av ”väckelse”?
  - Jona sov på en plats där han trodde att ingen skulle störa honom. Kanske undviker du andra kristna i hopp om att ingen ska störa din andliga sömn?
  - Jona sov medan de andra arbetade. Kanske håller du dig undan allt det arbete som andra kristna ägnar sig åt i kyrkan?
  - Jona sov medan de andra bad. Kanske var det länge sen som du gick på något bönemöte?
  - Jona hade ingen aning om den våldsamma storm som rasade utanför. Kanske har din andliga sömn gjort att du inte längre ser all den nöd som finns runtomkring?

⁷De sade till varandra: ”Låt oss kasta lott, så att vi får veta vem som har dragit denna olycka över oss.” Och när de kastade lott, föll lotten på Jona. ⁸Då sade de till honom: ”Säg oss för vems skull denna olycka har kommit över oss. Vad är ditt ärende och varifrån kommer du? Från vilket land är du och vilket folk tillhör du?”
- Av någon anledning så verkar dessa erfarna sjömän ha förstått att detta inte var någon vanlig storm så de kastade lott, en vanlig metod i dåtidens Mellanöstern, för att få reda på Guds vilja.
- Gud talar ofta till oss på ett språk som vi kan förstå. Det är inte helt ovanligt att Gud exempelvis ger oss bilder med ett så simpelt och vanligt budskap så att vi inte tror att det verkligen är från Gud.

⁹Han svarade dem: ”Jag är hebré, och jag fruktar Herren, himmelens Gud, som har gjort havet och det torra.”
- Trots att Jona var på flykt från Gud så blir han till välsignelse för människor runtomkring. Gud kan använda till och med en olydig profet för att sprida budskapet om sig själv.
- Jonas bekännelse låter mycket bra! Men hans liv rimmar inte direkt med hans ord. För varje kristen är det viktigt att göra så gott man kan för att leva upp till den tro man bekänner sig till. Åtminstone bör man inte göra precis tvärtom.

¹⁰Då greps männen av stor förskräckelse och sade till honom: ”Vad är det du har gjort!” Av det han berättade fick männen veta att han flydde bort från Herrens ansikte.
- Till och med hedniska sjömän förstår att om Gud säger åt någon att ”gå och predika”, så bör man lyda!
- På samma sätt bör vi kristna tänka på att försöka sprida evangeliet om Jesus till folk runtomkring oss. Det vore olyckligt om våra vänner och bekanta efter många år får höra evangeliet från någon annan och sen frågar oss varför inte vi berättade de goda nyheterna?

¹¹Havet stormade mer och mer, och de sade till honom: ”Vad skall vi göra med dig, så att havet blir lugnt?” ¹²Då svarade han dem: ”Tag och kasta mig i havet, så skall havet bli lugnt. Jag vet att det är för min skull som denna starka storm har kommit över er.”
- Varför ville Jona att sjömännen skulle kasta honom överbord? Kanske för att han var bedrövad och ville ta livet av sig.
- Att veta Guds kallelse men kämpa emot är väldigt jobbigt och det är stor risk att man mår väldigt dåligt.

¹³Männen rodde för att komma tillbaka till land, men de kunde inte, ty stormen rasade allt värre. ¹⁴Då ropade de till Herren och sade: ”Herre, låt oss inte gå under för den där mannens skull och låt inte oskyldigt blod komma över oss, för du, Herre, har handlat efter din vilja.” ¹⁵Sedan tog de Jona och kastade honom i havet. Då lade sig havets raseri. ¹⁶Och männen greps av stor fruktan för Herren, och de offrade slaktoffer åt Herren och avlade löften.
- Nu när sjömännen insett att Jonas Gud är mäktig så vill de verkligen inte kasta Jona i havet och kanske riskera att göra Gud ännu mer arg, så de ror och kämpar som aldrig förr. Men till slut så ser de ingen annan utväg och ber Israels Gud att inte bli arg.
- Det finns en hel del likheter mellan Jona och Jesus. Exempelvis var ju både Jesus och Jona borta i tre dagar och tre nätter (Matt 12:40). Här ser vi dessutom en likhet mellan sjömännen och Pontius Pilatus, som båda sänder en Gudsman in i döden samtidigt som de inte vill ha oskyldigt blod på sina händer (Matt 27:24).
- Efter att sjömännen sett att Gud lugnat stormen så grips de av stor fruktan för Herren. Det verkar som att denna händelse ledde till sjömännens frälsning.
  - Normalt sett är vi människor väldigt benägna att lova Gud vad som helst innan han har hjälpt oss, bara han svarar på vår bön, men dessa sjömän avlade löften efter Gud hade hjälpt dem.