Hittade en intressant infograf om kyrkor och pastorer på sociala medier. Det är ju viktigt att församlingar, pastorer och alla kristna att vara där folk är. Om vanligt folk är sociala på Facebook bör väl också vi kristna vara det, eller hur?
Dessvärre är det så att kyrkor ofta ligger efter vad det gäller närvaron ute på sociala medier. Även pastorer, som ju ofta är väldigt relationsinriktade, är passiva på sociala medier. Bra eller dåligt?
Själv är jag ofta väldigt snabb med att ta till mig ny teknik, men dessvärre är jag relativt osocial egentligen… Jag har haft Twitter i många år, men jag vet liksom inte vad jag ska skriva? De som twittrar mycket, de skriver om saker de kollar på tv, tankar de får när de sitter på toa, lägger ut bilder på maten de äter och skryter om allt häftigt de får vara med om. Visst, jag skulle också kunna skriva om sådant, men hur intressant är det egentligen?
Däremot tycker jag hemsidor är ett otroligt bra verktyg. Här kan jag samla en väldig massa resurser som predikanter, läsare och sökare kan använda sig av. Långsamt men säkert blir arkivet större, bättre och mer användarvänligt.
