De sju församlingarna i Uppenbarelseboken

Bibelpredikningar om de sju församlingarna i Uppenbarelseboken:

• Efesus, den kärlekslösa församlingen
• Smyrna, den förföljda församlingen
• Pergamus, den kompromissande församlingen
• Tyatira, den toleranta församlingen
• Sardes, den andligt döda församlingen
• Filadelfia, den trofasta församlingen
• Laodicea, den ljumma församlingen

Bibelkommentarer om de sju församlingarna i Uppenbarelseboken:

• Uppenbarelseboken 2:1-7 – Brevet till Efesus
• Uppenbarelseboken 2:12-17 – Brevet till Pergamus
• Uppenbarelseboken 2:18-29 – Brevet till Tyatira
• Uppenbarelseboken 2:8-11 – Brevet till Smyrna
• Uppenbarelseboken 3:1-6 – Brevet till Sardes
• Uppenbarelseboken 3:14-22 – Brevet till Laodicea
• Uppenbarelseboken 3:7-13 – Brevet till Filadelfia

För att förstå dessa sju brev kan det vara intressant att känna till några aspekter:

Tolkningsperspektiv

Uppenbarelseboken skapar ofta stor kontrovers och det finns olika uppfattningar om hur denna skrift bör tolkas. De vanligaste är följande:

Preteristisk tolkning

Uppenbarelseboken beskriver inte framtiden, utan handlar först och främst om Johannes samtid, dvs. det första århundradet. När Johannes skriver om ”Djävulen” så är det kodspråk för exempelvis ”Rom” eller något liknande. Genom att använda kodspråk på detta sätt kunde Johannes skriva till de kristna församlingarna och kritisera kejsaren och Romarriket utan att de romerska myndigheterna förstod vad han skrev.

Historicistisk tolkning

Uppenbarelseboken beskriver inte Guds dom i den sista tiden, utan är en lång beskrivning av den kristna kyrkans historia och den politiska utvecklingen i världen.

Idealistisk tolkning

Uppenbarelseboken beskriver inte faktiska händelser utan är en allegori över den personliga vandringen som alla kristna går igenom. Uppenbarelseboken är först och främst en personlig text tänkt att uppmuntra kristna som har det svårt.

Futuristisk tolkning

Uppenbarelseboken beskriver framtiden, och då i synnerhet den sista tiden och Jesu återkomst.

Alla dessa olika tolkningsperspektiv innehåller i min mening ett mer eller mindre mått av sanning. Uppenbarelseboken är en text som både talar till Johannes samtid, till kyrkohistorien och till oss personligen. Men den är framförallt en apokalyptisk text som beskriver framtida profetiska händelser som kommer att ske i den sista tiden (Upp 1:1).

De sju församlingarna

Siffran sju

Siffran sju symboliserar i Bibeln ”fullkomlighet”, ”fulländning”, ”totalt”, ”perfektion”, ”allt”, etc. Exempel på detta finner vi i 1 Mos 1, 2 Mos 22:30, 2 Kung 5:10, Jos 6:3-4, 1 Mos 7:2, 2 Mos 25:37, Jes 11:2. Johannes som författare återkommer dessutom ofta till siffran sju, exempelvis de sju tecknen och de sju ”Jag är”-utsagorna i Johannesevangeliet, samt de sju andarna, de sju saligprisningarna, de sju ljusstakarna, de sju stjärnorna, de sju församlingarna, de sju vredesskålarna, osv. osv., i Uppenbarelseboken. Just Uppenbarelseboken innehåller de flesta exemplen på siffran sju i hela Bibeln, vilket i sig självt är naturligt eftersom Uppenbarelseboken är den sista boken i Bibeln och därmed gör Bibeln fullkomlig och fulländad (Upp 22:18).

Så när både Paulus och Jesus skriver brev till just sju församlingar så förstår vi att de inte enbart riktar sig till just dessa församlingar, utan till alla församlingar i alla tider. Så om den helige Ande talar till ditt hjärta och du känner igen dig i budskapet gör du rätt i att även ta till dig av textens uppmaning, instruktion och/eller löfte. Alla har vi nämligen förhoppningsvis något som Jesus kan berömma oss för, men samtidigt har vi också alla något område i livet som Jesus behöver korrigera eller utveckla.

Struktur

Breven till de sju församlingarna följer samma struktur:

1. Adressering till den lokala församlingen
2. Presentation av Jesus
3. Beröm till den lokala församlingen
4. Kritik till den lokala församlingen
5. Varning till den lokala församlingen
6. Instruktion till den lokala församlingen
7. Uppmaning till alla kristna
8. Löfte om belöning till de som lyder Jesu instruktion (ofta kopplad till den lokala församlingens specifika situation)

Samband med kyrkohistorien

Det finns ett intressant samband mellan ordningen på de sju församlingarna och kyrkohistorien; från det att Jesus lämnade till dess han återvänder.

Det finns dock två bra argument för att man inte ska jämföra dessa sju församlingar med olika skeenden i kyrkans historia. För det första så finns det ingenting i själva texten som egentligen antyder att så skulle vara fallet, utan det är en efterhandskonstruktion som man kan se först på senare år, när man blickar tillbaka genom historien. För det andra så är kyrkohistorien inte alls så enkel. Även om kyrkan exempelvis var statsreligion i det romerska imperiet mellan åren 313 och 590, så betyder ju inte det att situationen var likadan för kyrkan på andra platser på jorden. Men med det sagt, så är det ändå intressant att göra en jämförelse mellan de sju församlingarna i Uppenbarelseboken och kyrkohistorien:

Efesus

Beskrivning av församlingen: Den kärlekslösa församlingen
Presentation av Jesus: Jesus upprätthåller och utrannsakar församlingen
Samband med kyrkohistorien: Den apostoliska tiden – Fram till år 100 e. Kr.

Smyrna

Den förföljda församlingen
Jesus är den uppståndne som besegrat döden
Förföljelsens tid – år 100-313

Pergamus

Den kompromissande församlingen
Jesus är domaren med det tveeggade svärdet
Den romerska statsreligionens tid – år 313-590

Tyatira

Den toleranta församlingen
Jesus är allvetande och den som luttrar och renar
Påvedömets tid – år 590-1517

Sardes

Den andligt döda församlingen
Jesus kan ge nytt liv
Reformationens tid – år 1517-1730

Filadelfia

Den svaga församlingen
Jesus är den Helige
Missionens tid – år 1730-
Den trogna församlingen i den sista tiden

Laodicea

Den ljumma församlingen
Jesus är alltings ursprung och sanning
Avfallets tid – år 1900-
Den avfallna församlingen i den sista tiden

Texten du precis läst ingår i boken ”Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna” och går att beställa från Bokshopen.