Titus 3:1-11 – Påminnelser

¹ Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, ² att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor. ³ Vi var själva en gång oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. Vi var slavar under många slags begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade varandra. ⁴ Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, ⁵ frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, ⁶ som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. ⁷ Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet. ⁸ Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna. ⁹ Men undvik dåraktiga dispyter och frågor om släktregister och kiv och stridigheter om lagen. Sådana är skadliga och helt meningslösa. ¹⁰ En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång, ¹¹ eftersom du vet att en sådan är på fel väg och syndar och har dömt sig själv. 

• ¹ Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott
  • Vi kristna behöver ständigt påminna oss själva och varandra att vi ska leva det kristna livet. På grund av vår syndiga natur så har vi väldigt lätt för att glömma göra det som är gott och istället falla bort från Guds vilja.
    • Enligt min personliga åsikt så är nattvarden ett ypperligt bra tillfälle att påminna oss om det viktiga i livet, be Gud om förlåtelse för dumheter vi har gjort och gå vidare rena, fria och förlåtna. Då och då kan det vara bra med någon form av ”nystart” i det kristna livet och nattvarden är en bra utgångspunkt.
    • Det är viktigt att inte fastna i det förflutna utan istället bekänna våra synder, ta emot Guds förlåtelse och gå vidare in i ett välsignat liv.
  • I det likartade brevet till Timoteus så uppmanar Paulus församlingen i Efesus att be för ”kungar och alla i ledande ställning” (1 Tim 2:1-3), men i detta brev så känner sig Paulus nödgad att påminna de kristna på Kreta att ”underordna sig och lyda myndigheter och makthavare”. Församlingen i Efesus var förmodligen betydligt frommare än kretensarna, som Paulus beskriver som ”glupska vilddjur” (Tit 1:12), och Paulus måste därför rikta lite mer grundläggande instruktioner till dem.
    • Återigen ser vi hur Paulus riktar olika instruktioner till olika församlingar beroende på vilka specifika problem den lokala församlingen hade. Detta måste man alltid ha i åtanke när man läser Paulus brev. Det går inte att bara läsa Paulus instruktioner och ogenomtänkt överföra detta bokstavligt in i vår lokala situation. Det viktiga är att förstå de bakomliggande principerna och försöka överföra dessa in i vår tid.
  • Kristna ska inte bara passivt följa lagen och lyda myndigheter, utan ska dessutom vara beredda att ”göra allt som är gott”. Kristna ska inte enbart leva i stillhet och hålla sig på sin kant utan bör engagera sig i samhället och hjälpa till där det behövs. Finns det exempelvis mycket missbrukare i ett samhälle så bör de kristna engagera sig och hjälpa till så gott man kan. Finns det mycket asylsökande bör man hjälpa till med detta, osv, osv.

• ³ Vi var själva en gång oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. Vi var slavar under många slags begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade varandra.
  • Paulus påminner församlingen på Kreta om att det fanns en tid innan de blev frälsta och att de då levde i ogudaktighet. Även om vi har blivit förlåtna all vår synd så brottas vi alla ändock med fortsatt synd av olika slag. Vi behöver dels vara vaksamma så att vi inte faller tillbaka till hur vi levde innan vi blev kristna, men vi behöver också akta oss för den dag då vi inte längre anser att vi har någon synd. Därför är det så viktigt att regelbundet bekänna vår synd inför Herren och ta emot den förlåtelse som Jesus ger.
  • När vi påminner oss själva om att även vi en gång i tiden var syndare, då är det lättare att visa barmhärtighet mot de som lever i synd idag. Vi har också varit i den situationen tidigare och därför vet vi att det inte är så lätt att sluta synda.
  • När vi påminner oss själva om att vi tidigare har varit syndare, då blir vår tacksamhet till Jesus större. Utan honom så hade vi levt kvar i synden och inte haft någon möjlighet till förlåtelse eller förvandling.

• ⁴ Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, ⁵ frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet,
  • Återigen likställer Paulus Jesus med Gud när han först beskriver Gud som vår Frälsare och sen Jesus Kristus som vår Frälsare, här dessutom i samma mening. Se även Tit 1:3, Tit 1:4, Tit 2:10 och Tit 2:13.
    • Jesus är Guds Son, den andra personen i Treenigheten; Fadern, Sonen och den helige Ande. Jesus har alltid funnits men föddes som människa och är således på samma gång 100 % Gud och 100 % människa.
  • Gud är inte en grym diktator som straffar oss med evigt lidande för att vi inte lyder honom, tvärtom, Gud älskar oss så oerhört mycket så att när vi syndade så sände han sin egen Son för att dö på korset för att frälsa oss från den eviga döden.
  • Jesus namn betyder ”Gud frälser/räddar” och är en tydlig fingervisning om både vem Jesus är, men också hans uppdrag.
  • Vi människor är hopplöst förlorade om inte Gud griper in och räddar oss. Ingenting vi kan göra i oss själva kan befria oss från våra synder eller vår ogudaktighet. Den enda som kan rädda oss är Gud själv, och det har han gjort när Jesus dog på korset och tog alla våra synder på sig och erbjöd oss sin egen rättfärdighet.
  • Gud frälser alla dem som tror på honom, inte på grund av några rättfärdiga gärningar, utan på grund av sin barmhärtighet (Rom 3:21–24, Ef 2:8-9, 2 Tim 1:9).
    • Det finns alltså ingenting vi människor kan ”göra” för att bli frälsta. Frälsningen är en gratis gåva från Gud till oss människor och det enda vi kan ”göra” är att tacksamt ta emot frälsningen genom att börja tro på Jesus. Läs mer om hur man blir kristen.
  • Det är en tydlig kontrast mellan vad Gud har gjort och vad vi människor inte har gjort.
    • Vi människor var hatiska och onda, och kunde inte göra några ”rättfärdiga gärningar” för att bli frälsta.
    • Gud är god och kärleksfull och frälste oss människor på grund av sin barmhärtighet.
    • På grund av Guds nåd kan vi människor ta emot frälsning från våra synder och istället börja leva i Guds godhet.

• genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, ⁶ som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare.
  • Innan Gud frälste oss människor så var vi ”smutsiga”, men genom den helige Ande så tvättas vi rena.
  • Jesus säger i Johannes evangelium: ”Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike” (Joh 3:5).
    • När man blir frälst så får man ”nytt liv” och föds in i Guds rike. Det är den helige Ande som utför denna inre ”pånyttfödelse”, något som symboliskt demonstreras när vi döper oss i vatten. I dopet så ”begraver” vi vår gamla människa i vattnet och uppstår till det nya eviga livet när vi kommer upp ur vattnet.
    • Dopet i vatten är en yttre symbolisk demonstration över vad som händer inombords när den helige Ande tvättar oss rena från all synd.
    • Betyder detta att man måste döpa sig för att få ta del av denna nya födelse och därmed bli frälst? Nej, dopet i vatten är en yttre demonstration på något som har skett på insidan i och med att man har bekänt sin tro på Jesus och blivit frälst. Skulle man av någon anledning missa att döpa sig på grund av att man exempelvis hastigt och olustigt dog innan man hann döpa sig så är man givetvis frälst ändå eftersom den helige Ande ger oss det eviga livet när vi tror på Jesus. Men har man möjlighet, vilket dem allra flesta har, då ska man döpa sig i samband med att man blir frälst och född på nytt för att utåt sett demonstrera det som har hänt på insidan. Se även Apg 10:47, Mark 16:16, Luk 23:39-43.
  • Även om vi inte rent fysiskt kan se denna nya födelse, så kan vi förhoppningsvis se dess konsekvenser i våra liv. Den helige Ande ”förnyar” oss och låter oss växa i vår tro.
    • Om vi spenderar tid i bön och Bibelstudium så påverkar detta oss genom att vi får kunskap och insikt om allehanda synder i våra liv. När vi får insikt om vår synd och bekänner den inför Herren, då förlåter han oss och ger oss kraft och förnyelse så att vi kan lägga våra synder bakom oss och istället fylla våra liv med den kärlek och kraft som Gud vill ge oss.
    • Den som kämpar med synd eller saknar ”kraft” i sitt kristna liv bör vända sig till Herren och be om en andlig förnyelse. Lägg märke till att det i texten står ”rikligt utgöt”. Det finns alltså gott om kraft och förnyelse så att det räcker och blir över till alla. Det enda som hindrar oss från att bli fyllda med den helige Andes kraft är att vi är för lata för att be Gud om att utgjuta sin kraft över oss.
      • “Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?” (Luk 11:13)

• ⁸ Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna.
  • Det är en stor skillnad mellan ”frälsning på grund av gärningar” och ”gärningar på grund av frälsning” (Jak 2:14–26).
    • I vers 5 skriver Paulus att vi inte blev frälsta genom våra egna rättfärdiga gärningar, men i vers 8 skriver Paulus att han vill att vi ska vinnlägga oss om att göra goda gärningar.
      • Vi blir inte frälsta på grund av alla våra eventuella goda gärningar. Vi blir frälsta tack vare Guds nåd och som ett resultat av detta kommer det så småningom goda gärningar.
    • Eftersom församlingen på Kreta hade problem med falska lärare (Tit 1:10, 1:14) så kan vi anta att de undervisade felaktigt om just detta, något vi också ser i vers 9. Kanske undervisade de utifrån en felaktig förståelse av Moseböckerna att man måste omskära sig eller lyda alla buden i Mose lag för att kunna bli frälst, en villolära som florerade även i andra sammanhang (Apg 15:1).
  • Det är mycket viktigt, kanske till och med livsavgörande för många människors frälsning, att även vi idag aktar oss för denna villolära. Vi kan och får inte lägga större krav på någon som vill bli frälst än vad Jesus själv förklarade för oss.
    • Den ”minsta” bekännelsen man kan hitta i Bibeln är den som rövaren på korset yttrar till Jesus strax innan han dör: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.” Jesus svarade: ”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.” (Luk 23:42–43)
      • Det räckte alltså med att rövaren på korset bad Jesus ”tänka” på honom, för att han skulle bli frälst. Han hann varken döpas eller bli välkomnad som medlem i en församling, men han blev frälst ändå.
  • Att få evigt liv och få komma till himlen är givetvis en stor del av frälsningen, men man får inte glömma att Gud även vill att vi ska göra ”goda gärningar” mot varandra. Gud vill att vi ska vara snälla mot varandra och hjälpa alla våra medmänniskor och detta bör vi inte vänta med tills vi kommer till himlen utan börja med redan nu.

• ⁹ Men undvik dåraktiga dispyter och frågor om släktregister och kiv och stridigheter om lagen. Sådana är skadliga och helt meningslösa. ¹⁰ En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång, ¹¹ eftersom du vet att en sådan är på fel väg och syndar och har dömt sig själv.
  • Man ska inte undvika som kristen undvika alla dispyter utan ”dåraktiga dispyter”, en liten men ack så viktig skillnad. Den kristna kyrkans historia kryllar av dispyter till höger och vänster, och dessa ”debatter” är ofta viktiga att ta eftersom det kan leda till en större och bättre förståelse av Guds ord.
    • Men när man märker att debatten urartar och inte leder någonstans, då måste man inse att den är skadlig och helt meningslös och då bör man sluta ge villoläraren plats och utrymme i församlingen.
  • Exempel på nutida ”dåraktiga dispyter” är de bloggdebatter som har kretsat kring Jesu gudomlighet och det kristna förhållandet till Mose lag. Om någon vill prata om dessa ämnen så ska man givetvis föra ett samtal, men om man märker att personen ifråga har förhärdat sitt hjärta och förnekar Jesu gudomlighet och insisterar på att vi kristna måste hålla Mose lag, då bör man vänligt men bestämt slutföra debatten.
    • Paulus visar på ett övertydligt sätt i detta brev att Jesus är vår store Gud och Frälsare (Tit 2:13) och att vi inte måste hålla Mose lag eftersom vi är frälsta genom Guds nåd (Tit 3:4-5).
  • I en församling finns det alltid någon eller några som överdriver det teologiska diskuterandet och glömmer bort att man som kristen också bör göra ”goda gärningar”. Då kan det vara bra att påminna dessa om att gå bort från datorn, åtminstone för en sekund, och fundera på om det inte finns något gott man skulle kunna göra för att rent konkret hjälpa någon medmänniska. 

Texten du precis läst ingår i boken ”Titus – Den sunda läran och det sunda livet” och går att beställa från Bokshopen.