Lukas 14:1-14 – Jesus som gäst hos en farisé

¹ När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de på honom. ² Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom. ³ Jesus frågade de laglärda och fariseerna: ”Är det tillåtet att bota sjuka på sabbaten eller är det inte tillåtet?” ⁴ Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå. ⁵ Och han sade till dem: ”Om någon av er har en son eller så bara en oxe som faller i en brunn, skulle han då inte genast dra upp honom även om det vore sabbat?” ⁶ Det kunde de inte svara på.

⁷ När han märkte hur gästerna valde ut de främsta platserna, berättade han en liknelse för dem. Han sade till dem: ⁸ ”När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon av gästerna är mer ansedd än du. ⁹ När den som har bjudit både dig och honom kommer och säger till dig: Lämna plats åt honom, då måste du skamsen inta den nedersta platsen. ¹⁰ Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer skall han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna. ¹¹ Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.”
¹² Han sade också till den som bjudit honom: ”När du bjuder på middag eller kvällsmål, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar. Kanske de bjuder tillbaka, och du får din belöning. ¹³ Nej, när du skall hålla fest, bjud fattiga och krymplingar, lama och blinda. ¹⁴ Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig något tillbaka. Du skall få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse.”

• Sabbat
  • När Gud hade skapat jorden på sex dagar så vilade han på den sjunde (1 Mose 2:1-3).
  • Sabbaten är den vilodag som Gud vill att människan ska hålla helig och vila från arbete (2 Mose 20:8-11).
  • Ursprungligen är det lördagen som är sabbatsdagen, en tradition som är viktig för det judiska folket. När judendomen och kristendomen gick skilda vägar så började kristna av olika anledningar använda söndagen som vilodag istället.
  • Att fira och att hålla sabbaten är en av de främsta identitetsmarkörerna som det judiska folket har och det är därför inte konstigt att flera av de bråk som uppstår mellan Jesus och fariséerna ofta handlar om just sabbaten.
    • När man av olika skäl håller fast vid något väldigt hårt kan det bli väldigt jobbigt att inse att man har haft fel uppfattning. I detta kapitel utmanar Jesus fariséerna att omprioritera vad som är viktigast; Guds vilja eller mänskliga traditioner.
    • På samma sätt kan givetvis vi idag också ha mänskliga traditioner som eventuellt går stick i stäv med Guds vilja och Guds ord. Det är därför viktigt att ständigt pröva sig själv och se ifall det finns någonting som man behöver omvända sig ifrån.

• Fariséerna
  • Fariséerna var en rörelse bland det judiska folket som fokuserade sin energi på att studera Lagen (Torah eller de fem Moseböckerna) och hur man skulle leva därefter.
  • Fariséerna var mycket noggranna med att inte bryta mot något av Lagens bud. De var så noggranna att de till och med införde ett ”staket” med extra regler runt om Lagens regler för att minimera riskerna för att råka bryta mot Lagen.
    • Dessa regler kallades även ”de äldstes stadgar”, ”den muntliga Lagen/Torah” och senare ”Talmud” (Matt 7:3).
  • Jesus bråkade med fariséerna när han ansåg att deras extra regler krockade med Lagens regler (Mk 7:8).

• ¹ När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna
  • Det var inte ovanligt att man inom den judiska kulturen samlades till en stor och festlig sabbatsmåltid med inbjudna gäster. Det verkar också ha varit möjligt att komma på en sådan här festmåltid även som oinbjuden (Lukas 7:37).
  • Även om Jesus ofta bråkade med fariséerna så hade han inga problem med att gå hem till dem och äta mat tillsammans med dem. Jesus föregår med gott exempel och visar oss rent konkret hur man ”älskar sina fiender” som han undervisade om i Matt 5:43–48.
    • Detta är en väldigt bra illustration på hur mycket Gud älskar oss människor. Även om vi är syndare och kanske till och med fiender till Gud, så vill han ändå besöka oss, ha gemenskap med oss och äta mat tillsammans med oss (Rom 5:7-8).

• Vaktade de på honom
  • Vart än Jesus gick och vad Jesus än gjorde så observerade människor honom. När jag var i Nepal berättade en nyfrälst kristen för mig att ”vi är det femte evangeliet”. Med detta menade han att människor tittar på oss kristna och skapar sig en uppfattning om den kristna tron baserat på hur vi lever. Människor läser inte bara i Bibeln för att lära sig om Gud, de tittar även på hans lärjungar. För en kristen är det därför viktigt att, utefter den kunskap man har, tänka på hur man lever och göra så gott man kan för att leva ett kristet liv (2 Kor 3:2-3).

• ² Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom.
  • Den sjukdom mannen led av innebar att det samlades mycket vatten i mannens kropp vilket gjorde att kroppen blev uppsvälld.
  • Eftersom det i versen före står att fariséerna ”vaktade på honom” så kan man ju misstänka att fariséerna hade bjudit in den här sjuke mannen i syfte att ”lura” Jesus att hela honom på sabbaten, något som fariséerna ansåg var förbjudet.

• ”Är det tillåtet att bota sjuka på sabbaten eller är det inte tillåtet?”
  • Fariséerna var inte emot att Jesus botade sjuka, utan att han botade sjuka på sabbaten. Enligt Lagen var det förbjudet att arbeta på sabbaten (2 Mose 20:9-10) och fariséerna verkar ha ansett att ”bota sjuka” var att likställa med ”arbete” och därmed inte fick utföras på sabbaten.
  • För att förstå detta bättre kan vi gå till en liknande diskussion i Markus 2:23–28, där Jesus diskuterar med fariséerna om huruvida det är arbete eller inte att ”plocka ax”. Eftersom man inte fick arbeta på sabbaten så var det viktigt att definiera vad som är arbete.
    • Det var tillåtet enligt Mose att plocka ax på sädesfält (5 Mose 23:26), men det var förbjudet att arbeta på sabbaten (2 Mose 20:9-10).
    • Enligt fariséernas muntliga Torah så innebar lärjungarnas axplockande att de ”tröskade” vilket enligt fariséerna var förbjudet på sabbaten.
    • När två regler krockar får den viktigaste regeln gälla.
      • Präster fick jobba även på sabbaten om vissa högtider råkade infinna sig på sabbaten.
      • Pojkar skulle omskäras på den åttonde dagen efter sin födelse, även om den dagen råkade infinna sig på sabbaten.
    • Kortfattat så kan man säga att Jesus svar i Markus 2 är att under vissa omständigheter så får man på sabbaten göra sådant som normalt sett definieras som ”arbete” eftersom sabbaten är till för människans bästa och inte tvärtom.
  • Enligt den muntliga Lagen så var det tillåtet att bota livshotande sjuka på sabbaten, men det var inte tillåtet att bota de ”mindre” sjuka eftersom det skulle innebära att göra någon form av arbete genom att exempelvis framställa medicin. Eftersom den här mannen inte led av någon livshotande sjukdom så fick man enligt den muntliga traditionen alltså inte bota honom på sabbaten. Jesus håller dock inte med om denna muntliga tradition utan framför i denna och liknande bråk med fariséerna ett antal argument:
    • Det är viktigare ”göra gott på sabbaten” än att bråka om detaljer i den muntliga traditionen (Matt 12:12).
    • Vem skulle inte hjälpa sin son eller sin oxe som råkat illa ut, trots att det var sabbat? Varför skulle då inte Gud få hjälpa ett av sina barn? (Luk 14:5).
    • Sabbaten blev gjord för människan, inte tvärtom. Guds tanke med sabbaten var inte att förslava människan under ett dygn utan att göra människan gott. Om någon mår dåligt ska man givetvis hjälpa den personen eftersom sabbaten handlar om att vila och må bra (Mark 2:27).
    • Eftersom ett helande kommer från Gud så bekräftar ju Gud att man får bota sjuka på sabbaten eftersom det är Gud som utför helandet (Joh 5:17–18).
  • Man kan sammanfatta dessa bråk mellan Jesus och fariséerna med att de handlar om Guds ord vs mänskliga traditioner.
    • Det är inte fel att ha mänskliga traditioner, men när de krockar med Guds ord så måste man bryta med sina traditioner.
    • Eftersom Gud är en barmhärtig och kärleksfull Gud så får inte våra mänskliga traditioner stå i vägen för ett kärleksfull och barmhärtigt agerande från vår sida.
    • Det var inte nödvändigtvis fel av fariséerna att diskutera fram den ”muntliga Lagen” i syfte att försöka leva efter den ”nerskrivna Lagen” (Moseböckerna), men om den muntliga Lagen, d.v.s. den mänskliga traditionen, krockar med den nerskrivna Lagen, d.v.s. Guds ord, då måste traditionen brytas så att man istället kan lyda Guds ord.
    • Även vi i Sverige idag har mänskliga traditioner som bryter mot Guds ord och som vi behöver lokalisera och bryta. I vissa frikyrkliga traditioner arbetade man fram en ”muntlig syndakatalog”, det ansågs syndigt att dansa, gå på bio eller gå på krogen. Att dansa, gå på bio eller liknande behöver inte vara fel i sig självt och därför bör man heller inte vara för snabb med att döma eller se ner på människor som av en god anledning gör något av detta.

• ⁴ Men de teg.
  • Innan Jesus helar mannen så frågar han fariséerna om det är tillåtet eller inte. Om fariséerna hade svarat ja hade de inte kunnat anklaga honom efteråt, svarar de nej skulle de uppfattas som hårda och obarmhärtiga. Fariséerna kan med andra ord varken svara ja eller nej och tiger istället.
    • Fariséerna hade tänkt lura Jesus i en fälla, men eftersom de nu tiger innan Jesus helar mannen så visar de att de inte riktigt kan svara på om man får bota sjuka på sabbaten eller inte och därmed kan de heller inte anklaga Jesus om han botar mannen. Därmed faller inte Jesus i fällan.

• Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå.
  • Guds kraft förmedlas ofta genom att man rör vid den man ber för genom handpåläggning. Jesus kunde dock bota sjuka på alla möjliga vis, eftersom det viktigaste inte är hur man ber för en sjuk utan till vem man ber.

• ⁵ Och han sade till dem: ”Om någon av er har en son eller så bara en oxe som faller i en brunn, skulle han då inte genast dra upp honom även om det vore sabbat?”
  • Det här är svaret som Jesus själv ger på frågan han tidigare ställde. Om fariséerna kan tänka sig att hjälpa sin oxe eller sin son som råkar illa ut, borde då inte Gud få hjälpa sina barn om de har råkat illa ut?
    • Även om Gud har befallt oss att vila på vilodagen, så får inte denna regel gå till en sådan överdrift att vi slutar hjälpa folk i nöd bara för att det är vilodag.

• ⁷ När han märkte hur gästerna valde ut de främsta platserna, berättade han en liknelse för dem.
  • Ju närmare värden man satt, desto mer hedervärd var man.
  • Det måste onekligen ha varit väldigt intressant att se Jesus på detta sätt kritisera värden och gästerna på festen.

• ⁸ ”När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon av gästerna är mer ansedd än du.
  • Den som tar den sämsta platsen riskerar aldrig att skamset behöva flytta på sig. Däremot, den som från början tar den sämsta platsen kommer eventuellt få flytta till en bättre plats och därmed uppmärksammas som ödmjuk.

• ¹⁰ Nej, när du är bjuden, gå och sätt dig på den nedersta platsen. När värden kommer skall han då säga till dig: Min vän, sätt dig högre upp. Då blir du hedrad inför alla de andra gästerna.
  • Man ska inte ta den nedersta platsen bara för att i falsk ödmjukhet hoppas få uppmärksammas för ens ödmjukhet och därmed få en finare plats. Att leva ett enkelt och ödmjukt liv är en del av det kristna livet och inte något man gör bara för att få ut någonting av det (Fil 2).
    • Det ingår i det kristna livet att man osjälviskt och så gott man hjälper sina medmänniskor och ”bär varandras bördor” (Gal 6:2), inte i syfte att så småningom själv kunna få ut någonting av det, utan helt enkelt för att man älskar sina medmänniskor som sig själv.
    • Vid ett annat tillfälle frågar en laglärd Jesus vilket som är det största budet: ”³⁶ ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” ³⁷ Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. ³⁸ Detta är det största och främsta budet. ³⁹ Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. ⁴⁰ På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” ” (Matt 22:36-40).
      • Det är just detta som är Jesus budskap till fariséerna; man älskar sin nästa inte genom att förslava dem med mänskliga traditioner, regler och förbud utan genom att befria dem från fattigdom och sjukdomar.

• ¹¹ Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.”
  • Även om Jesus ofta bråkade med och kritiserade fariséerna så försöker han här hjälpa dem. Fariséerna ville lyda Gud och leva efter hans vilja, men de gjorde det på fel sätt. De var mer intresserade av att anses ”hedervärda” på grund av sina fina gärningar när de så duktigt lydde Guds lag, men när de lydde Guds lag på detta sätt så missade de själva syftet med Guds lag, nämligen att älska Gud och älska sin medmänniska (Matt 22:36-40).
    • Den som verkligen vill lyda Guds lag ska älska Gud av hela sitt hjärta och sin medmänniska som sig själv, istället för att försöka briljera med sina kunskaper i Bibeln och Guds lag (Gal 6:2).
  • Det finns alltid en risk, även i kristna sammanhang, att pastorer och ledare försöker armbåga sig uppåt i hierarkin och försöka få fina ledarpositioner. Det är viktigt för kristna ledare att förstå att det viktigaste inte är att få en fin titel, utan att ödmjukt betjäna de människor som finns i ens närhet.

• ¹² Han sade också till den som bjudit honom: ”När du bjuder på middag eller kvällsmål, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar. Kanske de bjuder tillbaka, och du får din belöning. ¹³ Nej, när du skall hålla fest, bjud fattiga och krymplingar, lama och blinda. ¹⁴ Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig något tillbaka. Du skall få din lön vid de rättfärdigas uppståndelse.”
  • En väldigt trevlig del av det kristna livet är att få bjuda människor på mat och gemenskap. Det är givetvis inte fel att bjuda sina vänner och släktingar, men detta kan inte räknas som någon slags ”rättfärdig gärning” som gör att man får himmelska pluspoäng. Vill man göra något rättfärdigt ska man istället bjuda de fattiga och utstötta, de som inte har några vänner, de som inte har råd att äta gott och de som kanske upplevs ”obekväma”.
    • Ett bra tillfälle för detta är julafton. Många människor sitter ensamma utan någon att fira med och att bjuda in dessa till ditt eget julfirande skulle vara ett klockrent exempel på vad Jesus här vill få oss att göra.
  • Detta osjälviska liv kan på jordelivet kosta oss en hel del. Vi kanske inte hamnar högst upp på framgångsskalan, vi kanske själva så småningom inte anses tillräckligt ”fina” för att bli bjudna på andras fester, osv. Men lever vi på detta oegoistiska sätt så kommer vi att få vår lön i livet efter detta.

Copyright 2013 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från Svenska Folkbibeln om inte annat anges.