1 Då kom Kirjat-Jearims män och hämtade Herrens ark dit upp och förde den in i Abinadabs hus på höjden. De helgade hans son Eleasar till att ha vården om Herrens ark.
2 Från den dag då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim gick en lång tid, tjugo år. Hela Israels hus suckade efter Herren. 3 Men Samuel sade till alla israeliterna: ”Om ni av hela ert hjärta vill vända om till Herren, så skaffa bort ifrån er de främmande gudarna och astarterna och vänd era hjärtan till Herren och tjäna endast honom, så skall han rädda er från filisteernas hand.” 4 Då skaffade Israels barn bort baalerna och astarterna och tjänade endast Herren. 5 Sedan sade Samuel: ”Samla hela Israel till Mispa, så skall jag be till Herren för er.” 6 Då samlades de i Mispa och öste upp vatten och hällde ut det inför Herren och fastade den dagen och sade: ”Vi har syndat mot Herren.” Och Samuel dömde Israels barn i Mispa.
7 När filisteerna hörde att Israels barn hade samlats i Mispa, drog filisteernas furstar upp mot Israel. Israeliterna fick höra detta och blev förskräckta för filisteerna. 8 Israels barn sade till Samuel: ”Upphör inte att ropa till Herren, vår Gud, för oss, så att han räddar oss från filisteernas hand.” 9 Då tog Samuel ett dilamm och offrade det som ett helt brännoffer åt Herren. Samuel ropade till Herren för Israel och Herren bönhörde honom. 10 Medan Samuel offrade brännoffret ryckte filisteerna fram till strid mot Israel. Men Herren lät ett starkt åskväder dundra över filisteerna på den dagen och förvirrade dem, och de blev slagna av Israel. 11 Och Israels män drog ut från Mispa och förföljde filisteerna och nergjorde dem ända till trakten nedanför Bet-Kar.
12 Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Sen och gav den namnet Eben-Haezer, och han sade: ”Ända till denna stund har Herren hjälpt oss.”
13 Så blev filisteerna kuvade och kom inte mer in i Israels land. Herrens hand var emot filisteerna, så länge Samuel levde. 14 De städer som filisteerna hade tagit från Israel kom alla tillbaka till Israel från Ekron ända till Gat. Det tillhörande området tog Israel också tillbaka från filisteerna och det blev fred mellan Israel och amoreerna.
15 Samuel var domare i Israel så länge han levde. 16 Varje år färdades han omkring mellan Betel, Gilgal och Mispa. På alla dessa platser dömde han Israel. 17 Sedan brukade han vända tillbaka till Rama, som var hans hem, och där dömde han Israel. Han byggde där ett altare åt Herren.
- Herrens ark
- Herrens ark var en förgylld kista där bland annat stentavlorna med budorden låg (2 Mose 25:10-22).
- Många andra folk runtomkring Israel hade med sig olika symboler för sina gudar när de drog ut i strid och tyvärr härmade Israel detta när de trodde att de skulle vinna seger bara de bar med sig Herrens ark (1 Sam 4:3). Detta ledde till att de förlorade både striden och arken under en period. Det vi kan lära oss av detta är att Gud inte går att kontrollera genom symboler, reliker, ritualer eller liknande. Det går inte att säga en trollformel och tro att just dessa ord helar, man blir inte kristen bara för att man bär ett kors, Gud besegrar inte fienden bara för att man bär med sig arken. Gud välsignar de som ödmjukt tror på Gud och vänder sig direkt till honom, inte de som försöker kontrollera Gud genom olika ritualer.
- Från den dag då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim gick en lång tid, tjugo år. Hela Israels hus suckade efter Herren.
- Efter att Israel hade förlorat arken så befann den sig i filisteernas ägo, något som för filisteerna blev till stort besvär (1 Sam 5) och som så småningom ledde till att de tvingades lämna tillbaka arken till Israel (1 Sam 6).
- Istället för att föra arken till dess rätta plats i Silo, så befinner sig arken under 20 år i Abinadabs hus. Det verkar som att Israel behövde denna långa tid på sig för att omvända sig och komma till rätta med Gud.
- Även om det inte uttryckligen står i Samuelsboken så kan det också vara så att staden Silo redan vid detta tillfälle hade blivit förstörd av filisteerna och att det därmed inte gick att föra arken till Silo (Jer 26:6, 9, Ps 78:60).
- Men Samuel sade till alla israeliterna: ”Om ni av hela ert hjärta vill vända om till Herren, så skaffa bort ifrån er de främmande gudarna och astarterna och vänd era hjärtan till Herren och tjäna endast honom, så skall han rädda er från filisteernas hand.”
- Även om Israel nu hade fått Herrens ark tillbaka så hade de fortfarande problem med filisteerna. Här visar profeten Samuel att Guds välsignelse inte beror på om man innehar arken eller inte utan om man har sitt hjärta vänt mot Herren.
- Tidigare hade Israel varit mer intresserad av Guds ark än Gud själv.
- Att omvända sig handlar dels om att i sitt ”hjärta” vända sig till Gud, men också att göra sig av med ”de främmande gudarna”. Omvändelse börjar i hjärtat, men stannar inte där, utan får konkreta konsekvenser i hur man lever. Men det är också viktigt att komma ihåg att en omvändelse utan det ena eller det andra blir en falsk omvändelse.
- Denna omvändelse som började i hjärtat och så småningom visade sig i praktiken har likheter med ”tro och dop”. För att bli en Jesu lärjunge ska man först ”tro i sitt hjärta” och sen ”döpa sig”. Den tro man har i sitt inre bekräftas genom att man döper sig.
- Varje person som omvänder sig från ett tidigare liv i synd behöver gå igenom sitt liv och fundera på vad man behöver göra upp med och eventuellt lämna.
- Det finns alltid saker i ens liv, kultur och tradition som är antingen ”ogudaktiga”, ”neutrala” eller ”rättfärdiga”. Har man tidigare levt ogudaktigt eller tillbett andra gudar måste man givetvis sluta med det om man vill följa Gud, men det finns även neutrala saker som man inte nödvändigtvis måste sluta med bara för att man omvänder sig.
- Exempelvis behöver det inte nödvändigtvis vara något fel i att fira den svenska högtiden ”midsommar”, även om den högtiden inte är biblisk. Att samlas, äta god mat och fira att det är sommar behöver inte vara fel, detta är så att säga ”neutralt”. Däremot finns det vissa element i midsommarfirandet som onekligen verkar härstamma från hedendomen, exempelvis att dansa runt en ”ogudaktig” fallos-symbol. Denna aspekt av midsommarfirandet skulle jag avråda ifrån. För att istället göra firandet mer ”rättfärdigt” så skulle man t.ex. kunna passa på att bjuda fattiga på god mat eller något liknande.
- Det finns alltid saker i ens liv, kultur och tradition som är antingen ”ogudaktiga”, ”neutrala” eller ”rättfärdiga”. Har man tidigare levt ogudaktigt eller tillbett andra gudar måste man givetvis sluta med det om man vill följa Gud, men det finns även neutrala saker som man inte nödvändigtvis måste sluta med bara för att man omvänder sig.
- Vi förstår också av den här texten att Israels problem inte var filisteerna, utan deras eget hjärta. Ingen fiende är överkomlig om man har sitt hjärta vänt mot Herren.
- Även om Israel nu hade fått Herrens ark tillbaka så hade de fortfarande problem med filisteerna. Här visar profeten Samuel att Guds välsignelse inte beror på om man innehar arken eller inte utan om man har sitt hjärta vänt mot Herren.
- tjäna endast honom
- Israel ansåg förmodligen inte att de övergav Gud när de började tillbe andra gudar, eftersom de ju fortsatte att tillbe Gud. Men Gud tolererar inte att dela sin tron med någon annan än sig själv och ville att Israel skulle tjäna endast honom.
- Även idag kan det vara värt att fundera på om det finns någonting i livet som man håller högre eller lika högt som Gud, eftersom det då riskerar att fungera som en ”avgud”. Gud vill vara nummer 1 i våra liv och vill inte att vi tillåter någonting annat i våra liv bli viktigare än Honom. Om man exempelvis bara tänker på Gud på söndag förmiddag och sen resten av veckan totalt ignorerar Gud så kan det vara värt att fundera på vad som är viktigast i livet.
- Israel ansåg förmodligen inte att de övergav Gud när de började tillbe andra gudar, eftersom de ju fortsatte att tillbe Gud. Men Gud tolererar inte att dela sin tron med någon annan än sig själv och ville att Israel skulle tjäna endast honom.
- Då skaffade Israels barn bort baalerna och astarterna och tjänade endast Herren.
- ”Baal” var en kananeisk väder- och fruktbarhetsgud och namnet kan översättas till ”herre”.
- ”Astarte” var en fruktbarhetsgudinna hos fenicierna och de andra folken runtomkring Israel.
- Israels folk tillbad förmodligen dessa gudar för att få bra väder så att de fick bra skördar samt så att de fick bra kärleksliv. Inkomst och kärlek är väl förmodligen det som även dagens människor kämpar för att lyckas med. Det är givetvis inget fel i att önska sig en god inkomst och någon att gifta sig med, men man ska inte söka hjälp med detta från fel håll. Gud har makt att ge oss det vi behöver och det finns inget som helst behov av att be någon avgud om hjälp med detta.
- Israel har under sin långa historia haft otaliga bekymmer med avgudadyrkan, men åtminstone vid detta tillfälle så verkar det som att de faktiskt gjorde sig av med avgudarna och vände om till Herren.
- Sedan sade Samuel: ”Samla hela Israel till Mispa, så skall jag be till Herren för er.”
- Mispa låg i centrala Israel, inte långt från Jerusalem och var den plats där Jakob och Laban försonades, men även skildes åt (1 Mos 31:49). Det var också en plats där Israel tidigare hade samlats för att dra ut i strid efter att de hade omvänt sig (Dom 20:1).
- Israel hade omvänt sig och börjar nu det nya livet med att be. Att enbart sluta göra fel är inte nog, man måste också börja göra rätt.
- Då samlades de i Mispa och öste upp vatten och hällde ut det inför Herren och fastade den dagen och sade: ”Vi har syndat mot Herren.”
- Att hälla ut vatten inför Herren symboliserade att de utgjöt sitt hjärta och verkligen ångrade sig (Klag 2:19). Att de dessutom fastade förstärker ju denna symbolik (Joel 2:12).
- När filisteerna hörde att Israels barn hade samlats i Mispa, drog filisteernas furstar upp mot Israel. Israeliterna fick höra detta och blev förskräckta för filisteerna. Israels barn sade till Samuel: ”Upphör inte att ropa till Herren, vår Gud, för oss, så att han räddar oss från filisteernas hand.”
- Filisteerna får höra talas om att Israel har omvänt sig och ödmjukat sig inför Herren. Kanske såg de detta som ett svaghetstecken och tänkte passa på att slå till mot Israel och besegra dem.
- Men det som filisteerna inte förstod var att ett svagt och ödmjukt Israel med Gud på sin sida är oändligt mycket svårare att besegra än ett militärt sett starkt Israel men utan Gud (2 Kor 12:10).
- Dock hade inte ens Israel riktigt förstått detta utan blir förskräckta när de får höra att filisteerna är på gång att anfalla.
- När vi är svaga i oss själva men litar på Herrens styrka så är vi oändligt mycket starkare än när vi tror att vi är så starka att vi inte längre behöver Herren.
- Låt det inte komma som en överraskning att Djävulen attackerar dig när du har det rätt ställt med Gud. När du lever långt borta från Gud är det inte så konstigt om Djävulen aldrig attackerar dig, men det beror på att du är precis där han vill att du ska vara.
- Tidigare var Israel självsäkra när de litade på att Herrens ark skulle ge dem seger, men då förlorade de (1 Sam 4). Nu har de lärt sig sin läxa och förstår att Gud inte går att kontrollera genom att bära med sig arken. Nu omvänder de sig och ödmjukar sig inför Herren och ber om Guds hjälp för att vinna segern.
- Istället för att lita på en symbol eller en ritual (Herrens ark), så vänder de sig nu istället direkt till Gud och ber om hjälp.
- Även om vi är små och svaga i oss själva så är vi starka om Gud är med oss. Även om vi möter en övermäktig fiende så behöver vi inte vara rädda så länge som Gud är med oss.
- Filisteerna får höra talas om att Israel har omvänt sig och ödmjukat sig inför Herren. Kanske såg de detta som ett svaghetstecken och tänkte passa på att slå till mot Israel och besegra dem.
- Medan Samuel offrade brännoffret ryckte filisteerna fram till strid mot Israel. Men Herren lät ett starkt åskväder dundra över filisteerna på den dagen och förvirrade dem, och de blev slagna av Israel.
- Innan Samuel bad så offrade han ett offerlamm för att försona folkets synder. På samma sätt så kan vi närma oss Gud tack vare att Jesus, vårt offerlamm, dog på korset och tog bort våra synder.
- Tidigare hade Israel vänt sig till väderguden Baal för att söka hjälp, men nu när de har förkastat Baal och omvänt sig till Herren, så visar nu Gud vem som är den riktige Guden och den ende som har verklig makt över vädret.
- Även om det var Israel som utförde själva striden så vanns den här segern av Gud, inte av Israel. Utan åskvädret och förvirringen bland filisteerna hade Israel aldrig vunnit.
- Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Sen och gav den namnet Eben-Haezer, och han sade: ”Ända till denna stund har Herren hjälpt oss.”
- ”Eben-Haezer”, även mer känt som ”Ebeneser”, betyder ”hjälpstenen” och symboliserar att Gud hjälpte Israel.
- Hjälpstenen symboliserade dels att Gud hittills hade hjälpt Israel, men också att han framöver kommer att hjälpa Israel.
- Det är stor skillnad på användandet av symboler om man jämför Herrens ark och denna sten. Här visar Samuel att det är bra att låta en symbol påminna om Guds välsignelse, men det är inte okej att tro att själva symbolen i sig själv automatiskt leder till välsignelse.
- Så blev filisteerna kuvade och kom inte mer in i Israels land. Herrens hand var emot filisteerna, så länge Samuel levde.
- Samuel var ingen mäktig militär, han var bara en man som vände sig till Herren, men ändå åstadkom han mer än vad någon ogudaktig general kunde göra.
Copyright 2013 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från Svenska Folkbibeln om inte annat anges.