Ett Bibeltema som det lätt spekuleras kring är ”tusenårsriket”. Detta på grund av att Johannes skriver så här i Uppenbarelseboken:
“Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid. Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år. Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år. Och när de tusen åren har nått sitt slut skall Satan släppas ut ur sitt fängelse. Och han skall gå ut för att bedra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som sanden i havet. De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de skall plågas dag och natt i evigheternas evigheter.” (Uppenbarelseboken 20:2–10)
Eftersom Uppenbarelseboken är så fylld av symboliskt språk så har åtminstone jag svårt att tro att detta är en exakt beskrivning av hur riket kommer att fungera. Dessutom skriver Petrus att ”en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag” (2 Pet 3:8) vilket snarare visar att ”tusen år” nog bör tolkas som ”en väldigt lång tidsperiod”.
Paulus ger oss eventuellt några ledtrådar till denna ”tusenårsperiod” när han skriver att Jesus kommer att överlämna ”riket” åt Gud Fadern ”sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft” och att han ”måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter” (1 Kor 15:24-25).
Även Petrus ger oss några ledtrådar när han skriver att ”Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till. Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta.” (2 Pet 3:10–12).
Det verkar alltså sammanfattningsvis som att det kommer att finnas en lång tidsperiod som inleds med att Jesus kommer tillbaka och som präglas av att Jesus regerar som kung här på jorden och långsamt men säkert lägger ”alla fiender under sina fötter” och att världen sen ”går mot sin upplösning”. Det verkar också som att folk kommer att “strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung.” (Upp 17:14). Men återigen, eftersom det finns så få Bibelverser i detta ämne så blir det väldigt lätt fantasirika spekulationer. Bibeln är mycket mer angelägen om att berätta för oss hur vi ska leva här och nu än att i detalj beskriva det framtida riket. Vi får helt enkelt vänta och se!
- Läs mer i ämnet Den sista tiden.
Comments 1
Hej broder Christian
Jag läste din artikel om tusenårsriket och vill dela detta med dig, då jag och andra har letts av Herren i uppenbarelse om profetiorna som går att läsa i skrifterna. Det är viktigt för uppbyggelse av kroppen då det förekommer många falska läror idag som förhindrar Anden från att förnya våra sinnen i de många lemmar vi är för honom som är huvudet. Vi har fått till att tjäna i olika uppgifter och det är i kraft, kärlek och nåd vi får göra detta. Det är väl prövat och vi är övertygade om att vad Herren har påbörjat ska han också slutföra. Jesus kommer snart och det är viktigt att vi är nyktra och vakna, att vi låter oss se. Frid
Med vänliga hälsningar,
er broder Christer
HESEKIEL OCH UPPENBARELSEBOKEN
Man kan tolka de profetiska syner och uppenbarelseböckerna på fler sätt än den dispensationalistiska läran gör. Och då menar jag på annat sätt än bokstavliga absolut. När det gäller att tolka Bibeln så tror jag att det viktigaste är att inte köra över de andliga sanningarna som utgör ”summan av Guds ord”. Alltså, man kan inte göra våld på, köra över, de andliga sanningarna för att en syn måste tolkas efter bokstaven. Det priset går inte att betala. Då skapar man någonting nytt och ofta motsats till vad summan av Guds ord är, helheten av vad Gud säger genom gamla och nya testamentet. Budskapen finns stadfästa. Löftena kan inte svikas. Gud säger inte emot sig själv och den Helige Ande vittnar aldrig för annat än för sanningen.
Hur tolkar man då Skriften med hjälp av Skriften?
Jag tar ett exempel, med ”stjärnan Malört”.
Den tredje ängeln blåser i sin basun, i Upp. 8:8-11
”..då föll från himlen en stor stjärna, brinnande som en fackla, och den föll ner över en tredjedel av floderna och vattenkällorna. Och stjärnans namn kallas Malört, och tredjedelen av vattnet förvandlades till malört, och många människor dog av vattnet, därför att det var bittert.”
5 Mos 29:18-21
”Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört, så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det skall gå honom väl, där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både vått och torrt, förgås.”
Vad handlar denna malört om? Svaret finns i versen innan:
”Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån HERREN, vår Gud, för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar.”
Det finns en betydelse av den bittra malörten, och det är att den förgiftar hjärtan, gör hjärtan otrogna mot Gud.”
Finns det fler bibelställen som bekräftar detta?
Ords. 5:4
”Men till sist blir hon bitter som malört, skarp som ett tveeggat svärd.”
Varningar för en trolös kvinna som har ”steg som drar henne till dödsriket”.
Jer. 9:15
”Därför säger HERREN Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall ge detta folk malört att äta och förgiftat vatten att dricka. Och jag skall sprida ut dem bland folk som varken de eller deras fäder har känt, och jag skall sända svärdet efter dem till dess att jag har gjort slut på dem. ”
I 9:26 står det sedan: Ty hednafolken är alla oomskurna och hela Israels hus har ett oomskuret hjärta.
Jer. 23:15
”Därför säger HERREN Sebaot så om profeterna: Jag skall ge dem malört att äta och förgiftat vatten att dricka, ty från profeterna i Jerusalem har gudlöshet gått ut över hela landet.”
Klag. 3:15
”Han har mättat mig med bitterhet, givit mig malört att dricka.”
Klag. 3:19
”Tänk på mitt elände och min hemlöshet, malörten och giftet!”
Är han bara bitter och hemlös?
Nej, svaret står i verserna innan:
”Han har lett mig och låtit mig gå i mörker och inte i ljus. Ja, han vänder emot mig sin hand, gång på gång, hela dagen.”
”Svårt har Jerusalem syndat, därför ses hon som oren.”
Amos 5:7
”Ni förvandlar rätten till malört och slår ner rättfärdigheten till marken.”
Amos 6:12
”Men ni har förvandlat rätten till gift och rättfärdighetens frukt till malört.”
Är det fortfarande någon som tänker att ”stjärnan Malört” måste vara en fysisk stjärna, och att ett fysiskt vattnen måste vara förgiftat med ett fysiskt gift?
Man måste se vad Gud hela tiden har menat med vad han beskriver. Han har bilder och sätt att uttrycka sig på som vi inte får ignorera.
Till kopplingen mellan stjärnan Malört som förgiftar en tredjedel av vattenkällorna så att många dör, till vad vatten kan betyda i Bibeln.
Vatten kan betyda folk och folkslag.
Och det kan betyda Guds levande vatten som kommer från tronens källa: från Gud själv.
Stjärnan Malört skulle förvandla en tredjedel av vattnet till malört, och många människor dog av vattnet.
Upp. 17:15
”Och han sa till mig: Vattnet som du såg, där skökan sitter, är folk och skaror och länder och språk.”
Upp. 13:1
”Och jag såg ett vilddjur stiga upp ur havet.”
Guds tempelkälla, Jesus som det levande vattnet och Anden som strömmar av levande vatten:
Joh. 4:14
”Men den som dricker av det vatten som jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Utan det vatten som jag ger honom ska i honom bli en källa med vatten som väller fram till evigt liv.”
Jes. 55:1
”Hör på, alla ni som törstar, kom hit till vattnet…”
Joh. 7:38
”Den som tror på mig, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram, såsom Skriften säger.”
Jes. 58:11
”Och HERREN skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång, vars vatten aldrig tryter.”
Jes. 12:3
”Med fröjd skall ni ösa vatten ur frälsningens källor.”
Upp. 21:7
”Åt den som törstar ska jag fritt och för intet ge ur källan med livets vatten.”
Upp. 22:1
”Och han visade mig en ren flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron.”
Och till Hesekiel och profeterna, och parallellerna till Uppenbarelseboken.
Sak. 14:8
”Det skall ske på den dagen att rinnande vatten skall utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet. Både sommar och vinter skall det vara så. HERREN skall vara konung över hela jorden. På den dagen skall det ske: HERREN är en och hans namn är ett.”
Hesekiel 47 handlar om tempelkällan.
”… och där fick jag se vatten rinna fram under husets tröskel på östra sidan …”
”Där fick jag se vatten välla fram från den södra sidan.”
Hesekiel får sedan gå igenom vatten. Det räckte först upp till knäna. Sedan till höfterna.
”… och nu var det en ström som jag inte kunde vada över. Vattnet var så högt att man måste simma. Det var en ström som man inte kunde komma över.”
Gud förklarar vattnet.
”Detta vatten rinner fram mot den östra delen av landet och flyter ner över Hedmarken och sedan ut i havet. Vattnet som bryter fram rinner till havet, och havet blir då sunt. Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser som rör sig i stim, och fiskarna blir där mycket talrika, ty när detta vatten kommer dit blir vattnet sunt, och allt får liv där strömmen rinner ut.”
Sedan finns samma bild som beskrivs i Uppenbarelseboken, och som handlar om det nya Jerusalems härlighet.
Upp. 22:1-2
”Och han visade mig en ren flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron Mitt på stadens gata och på båda sidor om floden står livets träd, som bär tolv skördar. Varje månad bär det frukt, och trädens löv tjänar till läkedom bland folken.
Hes. 47:12
”Och vid strömmens båda stränder skall alla slags fruktträd växa upp. Deras löv skall inte vissna och deras frukt skall inte ta slut. Varje månad skall träden bära ny frukt, ty deras vatten kommer från helgedomen. Deras frukter skall tjäna till föda och deras löv till läkedom.”
Är detta ”Hesekiels tempel” ett vanligt tempel, byggt av människohand…?
Kapitlen innan och efter tempelkällan och vattnet från helgedomen:
Hesekiel och Johannes får synerna på samma sätt. Likheterna är många.
Hes. 40:2
”I syner från Gud förde han mig till Israels land och satte ner mig på ett mycket högt berg. På detta låg söderut något som liknade en stad. Han förde mig dit, och se, där stod en man som såg ut att vara av koppar. Han hade ett snöre av lin i sin hand och en mätstång…”
Upp. 21:10
”Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den stora staden, det heliga Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud.”
Upp. 11:1
”Och ett rör likt en stav gavs åt mig. Och ängeln stod där och sa: Stå upp och mät Guds tempel och altaret och dem som tillber där inne.”
Upp. 21:15
”Och han som talade med mig hade ett vassrör av guld, för att mäta staden och dess portar och dess mur.”
Hes. 40:5
”Och se, där var en mur runt omkring templet…”
Hes. 43:2
”…och jorden lystes upp av hans härlighet.”
Upp. 8:1
”…och jorden blev upplyst av hans härlighet.”
Hes. 48:20
”Hela den del som ni skall avskilja skall vara 25.000 alnar långt och 25.000 alnar brett och bilda en fyrkant.”
Upp. 21:16
”Och staden ligger i fyrkant och dess längd är lika stor som bredden.”
Hes. 48:31
”Och av stadens portar, uppkallade efter Israels stammar…”
Upp. 21:12
”…och vid portarna tolv änglar och namn inskrivna, vilka är namnen på Israels tolv stammar.”
Hes. 48:35
”Runtom skall staden mäta 18.000 alnar, och för all framtid skall dess namn vara: Här är HERREN.”
Upp. 21:3
”Se, Guds tabernakel är bland människorna, och han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud ska vara med dem och vara deras Gud.”
Tiden för Hesekiel och Uppenbarelseboken, och parallellerna i tiden.
Hes. 36-37 = Israels återupprättelse, Guds fridsförbund
Upp. 20:4-6 = Kristus fridsrike, Guds fridsförbund
Hes. 38-39 = Gog och Magog
Upp. 20:7-10 = Gog och Magog
Hes. 40-48 = Den kommande Gudsstaden
Upp. 20:11-22:5 = Det nya Jerusalem
Om man ser på hur Israel återupprättas i Hes. 36:24-28
”Ty jag skall hämta er från folken och samla er från länder och föra er till ert land. Jag skall stänka rent vatten på er, så att ni blir rena. Jag skall rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem. Så skall ni få bo i det land som jag gav åt era fäder, och ni skall vara mitt folk och jag skall vara er Gud.”
I kapitel 37 får de förtorkade benen liv. Och Herden kommer.
Hes. 37:24
”…och de ska alla ha en och samma herde.”
I kapitel 34 i Hesekiel står det också om Herden som skall komma.
Hes. 34:15
”Jag skall själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren HERREN. De förlorade skall jag söka upp, de som gått vilse skall jag föra tillbaka, de sårade skall jag förbinda, och de svaga skall jag stärka…”
Hes. 34:23
”Jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet..”
Hes. 37:26
”Jag skall sluta ett fridsförbund med dem. Det skall vara ett evigt förbund med dem. Jag skall bereda plats för dem och låta min helgedom stå ibland dem för evigt. Min boning skall vara hos dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. Och folken skall inse att jag är HERREN som helgar Israel, när min helgedom är mitt ibland dem för evigt.”
Allt detta gick i uppfyllelse när Jesus kom. Det är ingenting som väntas på fortfarande.
Som Paulus också skriver:
Rom. 11:26
”Och så ska hela Israel ska bli frälst, som det står skrivet: ”Från Sion skall Befriaren komma och han ska ta bort ogudaktigheten från Jakob. Och detta är mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder.”
Hes. 34:25
”Jag skall sluta ett fridsförbund med dem. Jag skall göra slut på vilddjuren i landet…”
Titta på meningen i Hes. 37:26, och fundera på om Gud säger att fridsförbundet kommer längre fram i framtiden eller om det kom med Jesus.
Fundera sedan på om fridsförbundet kommer att upphöra vid ett s.k. tusenårsrike, så att ”en ny tid med Guds handlande med människor” gör att djuroffer för Israel kan upprättas, eller om Guds fridsförbund genom Jesus gäller för evigt.
Gog och Magog.
Upp. 20:8
”… och han ska gå ut för att förföra folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att församla dem till strid, och deras antal är som sanden i havet.”
Gud tar itu med ”Gog och Magog” och hans härar på exakt samma sätt i Hesekiel 38:22 och Upp. 20:9.
Det är ett försök till slutstrid, från Satans sida.
”Laglöshetens hemlighet är redan verksam”, skrev Paulus.
”Och då ska den laglöse uppenbaras, han som Herren ska döda med sin muns anda och förgöra vid sin synliga återkomst.” 2 Tess. 2:8
Och vad gör Gud i Upp 20:9-10?
”De drog upp över jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld från Gud föll ner från himlen och förtärde dem. Och Djävulen som hade bedragit dem blev kastad i sjön av eld och svavel…”
Redan i kapitlet innan, i verserna 19:20-21 så har Kristus kastat vilddjuret och den falske profeten ”i den brinnande sjön som brinner med svavel”.
Visionen visas igen.
Så i kapitel 20 så börjar det om, det fortsätter inte.
Visionen om att Satan binds i tusen år är en vision som börjar om.
Uppenbarelseboken har inte mindre än sex slutscener som handlar om slutet på jorden och domens dag, så boken är inte kronologisk.
Det gör att det har funnits tid för att ta emot ”vilddjurets märke” under en lång historisk tid bakåt.
Upp. 20:6
”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt…”
Vilket liv finns det som den andra döden inte rår på?
Eldsjön är den slutliga andliga döden.
Det finns bara en enda uppståndelse som inte den andliga döden rår på, och det är vår andes uppståndelse till evigt liv, genom Jesus Kristus.
Så Gog och Magog är den yttersta tidens onda makters krig och Satans samlade slutliga uppror.
Guds vredes stora dag kommer.
Efter det så finns en enda sak som kommer:
Hes. 40-48 = Den kommande Gudsstaden
Upp. 20:11-22:5 = Det nya Jerusalem
”Den älskade staden” och ”de heligas läger” är alla Guds utvalda heliga som lever i det nya förbundet, för det nya förbundet är enligt Guds Ord levande i den Nya Jerusalem. Vi har redan kommit till Sions berg, till den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem. Hebr. 12:22-24.
Striden är en andlig strid. Och beskyddet finns för alla heliga i Guds sigill: Andens sigill.
Människor kan som i alla svåra tider (vedermödor) få sätta det fysiska livet till, men ingenting kan skilja oss från Herren Jesus Kristus, och vi går alltid in i evigheten med Honom och till Honom.
Mer om tusenårsriket och några tankar om vedermödan och vredesskålarna.
Vi har flera ställen som kan hjälpa oss att se när Herren kommer och när vi alla ska uppstå.
1 Kor. 15:51
”Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunen. För basunen ska ljuda och de döda ska uppstå oförgängliga och vi ska förvandlas.”
1 Tess. 4:16
”För Herren ska själv stiga ner från himlen med ett befallande rop, med en ärkeängels röst och med Guds basun, och först ska de som dött i Kristus uppstå.”
Så när Skriften förklarar Skriften så vet vi att när den sista basunen ljuder så kommer Herren.
Upp. 11:15
”Och den sjunde ängeln blåste i sin basun, och då hördes i himlen starka röster som sa: Denna världens riken tillhör nu vår Herre och hans Smorde och han ska regera i evigheternas evigheter.”
Så man ser att här regerar Herren i evigheternas evigheter. Herren har kommit, som Paulus skriver.
Sedan kommer domens dag.
Tre verser efter den sjunde basunen:
”Och folken vredgades, men din vrede har kommit, och tiden då de döda ska dömas…”
Så här kan man tolka:
När kapitel 15 börjar, så står det om de sju sista plågorna: ”…för med dem är Guds vrede fullbordad.”
Under kapitel 16 så hälls de sju vredesskålarna ut i snabb följd.
Plågor likt plågorna över Egypten kommer. Guds dom mot de som tvingade Guds folk in i slaveri och lidande kommer att komma över hela världen som tvingat jordens invånare till slaveri och lidande.
Människosonen skördar, Upp. 14:14-16.
En motsats till när Människosonen skördar till Guds rike, Mark. 4:29.
Guds dom kommer med en stor vinpress. Upp. 14:17-20 och Upp. 19:15
”…och han trampar Guds, den Allsmäktiges, glödande vredes vinpress.”
Se också Jes. 63:3 och Joel 3:13-14
Och likt gamar vid ett kadaver kommer sedan det som kallas ”Fåglarnas måltid” i Upp. 19:17-8, den totala motsatsen till ”Lammets bröllopsmåltid”.
Synen i Hesekiel är nästan identisk, bara mer utmålande i Hes. 39:17-20.
Summering.
Hesekiel 36 handlar om Israels återupprättelse.
Hesekiel 38 och 39 kommer efter en tid av frid.
Hesekiel 37 handlar om att församla Israel, och om Guds fridsförbund. Helgedomen ska stå mitt ibland dem. Jesus Kristus är Guds helgedom, den levande Gudens tempel.
Israel bor åter i trygghet genom Kristus, deras återlösare, förlossare, friköpare och Fridsfurste.
De sju sigillen som kommer före de sju basunerna, och även de sju basunerna, handlar om hela den historiska kyrkans tid. De är inte bara en framtida vision.
Hästarna påminner starkt om Sak. 1:7-15 och 6:1-8.
Det blir en vedermöda och lidande i framtid som det alltid har varit vedermödor och lidande i det förflutna.
Gud tillåter stjärnan Malört att ”andligt förgifta” dem som inte vill veta av Gud, och Gud låter demoner likt hemska gräshoppor från Abaddon förstöra på jorden.
Men det står också att medan Gud låter allt detta ske så väntar han och hoppas att människor ska vända om till honom, ända in i den allra sista vredesskålen som hör till Guds vredes dag.
Upp. 16:9
”Och människorna blev brända av stark hetta, men de hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor, och de omvände sig inte så att de gav honom äran.”
Upp. 9:20-21
”Men resten av människorna, som inte hade blivit dödade av dessa plågor, omvände sig inte från sina händers verk, så att de slutade tillbe onda andar och avgudar…”
Så jag tror att vredesskålarna hör till Guds vredes dag, domens dag med stort D.
Herren har redan kommit vid den sista basunens ljud. Nu går domen ut. Men med sin nåd så väntar Gud in i det sista och hoppas på alla människors omvändelse och frälsning. Men när domen är slutförd och vreden fullbordad så finns ingen återvändo kvar. ”Det har skett.” Upp. 16:17
Domen går ut över Skökan, Babylon, Vilddjuret och mänskligheten i kapitel 17 och 18.
Kristus återkomst och domen visas i kapitel 19.
Kristus fridsrike och domen visas i kapitel 20.
1 Tess. 5:1-13
”Men om tider och stunder, bröder, finns det inget behov att skriva till er. För ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. Därför när de säger: fred och säkerhet, då kommer undergången plötsligt över dem liksom födslosmärtan över en kvinna som ska föda, och de ska inte kunna fly undan. Men ni, bröder, är inte i mörker, så att den dagen kan överraska er såsom en tjuv. Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten, inte heller mörkret. Låt oss därför inte sova som de andra utan låt oss vaka och vara nyktra. För de som sover, de sover om natten, och de som är druckna är druckna om natten. Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iklädda trons och kärlekens bröstpansar, med frälsningens hopp som hjälm. För Gud har inte bestämt oss till vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus, som har dött för oss för att vi, vare sig vi vakar eller sover, ska leva tillsammans med honom. Därför, trösta varandra och uppbygg varandra, såsom dem som arbetar bland er och leder er i Herren och förmanar er.”
Ett tillägg angående det som kallas tusenårsriket.
Tanken på ett tusenårigt fredsrike kan härledas från andra apokalyptiska skrifter, t.ex. ”Andra Henoksboken” och ”Barnabasbrevet”, där man kunde dela in världshistorien symboliskt i sju dagar. En dag skulle motsvara tusen år. Efter sex arbetsdagar kommer då en sjunde dag med vila. Den följdes av en åttonde med evig fred/frid i guds rike. Även i den samtida judendomen fanns det föreställningar som talade om en period av fred mellan Messias framträdande och den slutliga domen över världen.
Om en del av de som kallas för kyrkofäder trodde på detta frids- och fredsrike på 1000 år så kan de ha varit influerade av dessa två böcker. Eller så har de själva tolkat in tusenårsriket.
Enoks/Henoksböckerna (tre st.) och Barnabasbrevet ansågs inte som kanon och de togs inte med i Bibeln, som vi vet.
Henoksböckerna anses vara pseudepigrafiska och gnostiska. Barnabasbrevet anses inte äkta.
Utdrag från Wikipedia:
”Tredje Henoksboken (på hebreiska) är ett led i den judiska mystikens utveckling (ungefär tusen år före kabbalans uppkomst).”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Henoksb%C3%B6ckerna
Barnabasbrevet: https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnabasbrevet
Talet 1000 används som symboliskt tal 413 gånger igenom hela Bibeln. och talet 10.000 används som symboliskt tal 19 gånger i Bibeln. Det är talsymbolik, som speciellt finns med i hela Uppenbarelseboken. Båda talen visar något som är långt, stort eller fullbordat, och de kan kombineras i Bibeln för att förstärka varandra.