Sabbat - Pastor Christian Mölk

I den judiska traditionen så är sabbaten den sjunde dagen i veckan och ingår i ”Tio Guds bud”.

Ursprung i skapelsen

Sabbaten är tänkt att vara en helig dag då man vilar från sitt arbete på samma sätt som Gud skapade jorden på sex dagar och sen vilade på den sjunde:

Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den (2 Mose 20:8-11).

Att hålla sabbaten ”helig” innebär att man ska ”avskilja” den från veckans övriga dagar. De sex första dagarna i veckan ska ägnas åt arbete och den sjunde ska ägnas åt Gud och vila.

I den antika världen fanns inte någon motsvarande ”ledig dag” som återkom var sjunde dag. När Israel höll sabbaten så blev den således ett synligt tecken på att de var annorlunda än de andra folken och att de tillhörde Gud.

Vilodag

Sabbaten startar på fredag kväll och pågår i ett dygn. Det normala är att sabbaten inleds med en gemensam festmåltid på fredagskvällen och att resten av sabbaten ägnas åt vila och Gudstjänst.

Eftersom sabbaten var tänkt att vara en ”vilodag” så arbetade man naturligtvis inte. Dock fanns det på Jesus tid olika grupper som såg olika på exakt vad man som uppfattades som ”arbete”.

Det som de flesta var överens om var att man inte fick göra upp eld, bära bördor eller resa. Detta ledde till att man exempelvis förberedde maten dagen innan.

Trots att man inte fick arbeta på sabbaten så fanns det ändå några undantag. Om en religiös högtid råkade infinna sig på sabbaten så fick prästerna ändå utföra sitt arbete. Judiska pojkar skulle omskäras på den åttonde dagen efter deras födelse, och om den dagen råkade infinna sig på sabbaten så fick omskäraren utföra sitt arbete även om det var på sabbaten.

Det var också okej att rädda liv på sabbaten även om det innebar att man bröt mot sabbatsbudet. Man fick också medicinera och vårda sjuka, men bara om de var i akut behov.

Konflikt mellan Jesus och fariséerna

Sabbaten var ett ständigt återkommande konfliktområde mellan Jesus och fariséerna. Fariséerna ansåg att Jesus bröt mot sabbatsbudet när han botade sjuka på sabbaten eftersom det ansågs vara ”arbete”. Jesus kontrade med att man fick bryta mot sabbatsbudet om det dök upp någonting som var viktigare; exempelvis en religiös högtid, omskärelse eller att rädda liv. Alltså borde Jesus få bota sjuka även på sabbaten.

Dela